Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-17 18:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/ersatt-demokratin-med-ett-styre-baserat-pa-kunskaper/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Ersätt demokratin med ett styre baserat på kunskaper”

Statsministeromröstningen i riksdagen den 14 november där moderatledaren Ulf Kristersson röstades ner med siffrorna 195 mot 154.
Statsministeromröstningen i riksdagen den 14 november där moderatledaren Ulf Kristersson röstades ner med siffrorna 195 mot 154. Foto: Pontus Lundahl/TT

Turerna i regeringsfrågan visar att demokratin spelat ut sin roll. Vi bör ersätta demokratin med ett styre baserat på kunskap där beslut fattas av forskare, ingenjörer, nationalekonomer och artificiell intelligens, skriver läsaren Ludvig Lindström.

Rätta artikel

I december 1918 sedan klubbade riksdagen igenom allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Demokratin har troligtvis tjänat oss bra genom åren och bidragit till att vi fått ett mer öppet, välmående och välfungerande samhälle.

Nu, hundra år senare, har den snarare blivit ett hot än en tillgång. Iakttar vi de turbulenta försök till regeringsbildning som nu pågår är det enkelt att se hur egna intressen, trubbiga ideologier och en kamp om väljarstöd går före långsiktiga mål för allas väl.

Demokrati betyder folkstyre och innebär att folket har den politiska makten. I Sverige kännetecknas det framför allt av att vi vart fjärde år väljer politiker som ska styra oss i önskad riktning.

Ser vi till Sveriges utveckling under de senaste hundra senaste åren har vi klarat oss väldigt bra jämfört med resten av världen. Forskning visar också att demokratiska stater är rikare, fredliga, mer välutvecklade och dessutom har en lyckligare befolkning än icke-demokratiska. Så varför inte fortsätta på det västerländska demokratispåret?

Ett av problemen är att systemen vi bygger upp blir mer och mer komplexa. Inte ens Nobelpristagarna i ekonomi har i dag full förståelse kring hur de ekonomiska systemen fungerar och hur de kommer att reagera på olika förändringar. Den teknologiska utvecklingen accelererar i en allt snabbare takt där beslutsfattare ställs inför fler val som kan få en betydligt större påverkan på samhället än tidigare.

Dilemmat är att varken vi väljare eller de politiker vi väljer har kännedom om eller kontroll över de parametrar som krävs för att fatta välgrundade, rationella beslut. Politiker har visserligen sakkunniga till sin hjälp, men de är samtidigt låsta till sin ideologi, vilket gör evidensbaserad politik i princip omöjlig.

När USA:s president Donald Trump säger att Kina har uppfunnit klimathotet grundar han inte det på evidens, utan på populism. När statsminister Stefan Löfven 2015 öppnade upp Sveriges gränser för flyktingmottagande kunde han inte förutse de långsiktiga konsekvenserna. När Centerpartiets ledare Annie Lööf säger att skillnaden mellan män och kvinnors olika val till större delen beror på sociala konstruktioner grundar hon inte det på forskning, utan på sin egen ideologi.

När vi medborgare folkomröstade om euron hade vi knappast något större hum om vad de olika alternativen kunde få för långsiktiga för- och nackdelar. Argumentet att det minskar växelkrånglet är lätt för de flesta att se, men komplexiteten i det ekonomiska systemet gör att vi missar hundratals av andra parametrar som troligtvis har avsevärt större konsekvenser för vårt samhälle.

Felaktiga beslut kan likt fjärilseffekten få fasansfulla konsekvenser, inte bara för oss som lever här och nu, utan även för kommande generationer. Till synes små val i ett svåröverskådligt system kan på sikt ge massiva effekter.

För de allra flesta är det praktiskt taget omöjligt att förutse vilka konsekvenser dessa val leder till. Det gör att vår västerländska demokrati i dag blivit ett hot mot mänskligheten och vår överlevnad.  

Vad är då alternativet? Jag anser att vi bör överväga någon form av epistokratiskt och teknokratiskt system där samhälleliga beslut baseras på kunskap. 

Vi medborgare ska naturligtvis bestämma vilket samhälle och vilken värld vi vill skapa, men besluten för att ta oss dit bör inte göras av oss alla utan av de med bäst kompetens. Det kan i nuläget röra sig om forskare, ingenjörer och nationalekonomer. Inom en snar framtid kan och bör avancerad artificiell intelligens (AI) ersätta dessa helt.

Demokratin och andra styrelseskick har inget egenvärde, utan det värdefulla bör ligga i slutresultatet. Vill vi exempelvis likt mig skapa en värld där individers välmående maximeras är det detta som har ett egenvärde, inte hur vi tar oss dit.

Vill vi i stället optimera människors frihet att skapa sina egna mål, eller vill vi kanske värna en stor biologisk mångfald, är detta det centrala, inte om vi har politiker eller en AI som tar oss dit. Däremot bör vi välja den väg som är snabbast och som har störst sannolikhet att ta oss till målet.

Vi medborgare bör därför kritiskt granska demokratins uppenbara tillkortakommanden i vårt alltmer komplexa samhälle och gradvis modifiera sättet på vilket vi fattar våra samhälleliga beslut. Målet med politiken bör fortfarande ligga i allas våra händer, men det framstår alltmer som nödvändigt att vi låter forskare, experter och på sikt AI, få ett avgörande inflytande i metodvalen.

Ingen tjänar på politikerbeslut som styrs och förblindas av känslor och en snäv ideologi i ett försök att vinna väljares gunst.