Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/ett-kontantlost-samhalle-hotar-var-frihet/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Ett kontantlöst samhälle hotar vår frihet”

Är bankomater snart ett minne blott? Foto: Isabell Höjman/TT

INSÄNDARE. Avvecklingen av kontanter gröper ur vår demokrati, frihet och säkerhet. Politiker måste lagstifta som om kontanternas fortlevnad innan det är för sent, skriver professor Svante Linusson, C-kandidat till Europaparlamentet.

Rätta artikel

Kontanterna försvinner i en rasande takt, vilket skapar problem för samhället i stort. Avvecklingen är en rationalisering som många upplever som positiv. Dessvärre gröper den ur vår demokrati, frihet och säkerhet. Inför EU-valet borde detta ämne diskuteras flitigt. Risken är annars att det i nästa valrörelse 2022 inte kommer gå att använda kontanter någonstans.

Kontanter fyller många viktiga funktioner som inte kan ersättas med elektroniska betalningsmedel. De håller på att försvinna som en ren effektiviseringsåtgärd av banker och handlare. Politiker måste våga ta beslut för att försvara kontanterna då nackdelarna är betydligt större än fördelarna.

1. Integritet. Människor kan ha fullt legitima anledningar att behålla olika typer av inköp för sig själva. DN har i en artikelserie tydligt visat hur lätta vi är att kartlägga, och snart kan vi inte heller hålla våra transaktioner hemliga. Det finns också goda anledningar att hålla saker hemliga för din bank. 

I Kina är det vanligt att bankerna använder information om dina transaktioner, där en algoritm avgör till vilken ränta du får låna eller hur mycket din försäkring ska kosta. Det kan finnas algoritmer som är så avancerade att besluten är ogenomträngliga även för dess skapare. Snart kommer svenska banker att börja med samma sak.

2. Demokrati. Via banker och kortföretag kan staten få reda på samtliga transaktioner som sker. Hur mycket svårare skulle det inte vara för en demokratisk opposition om en despot kunde se exakt vem som bidrog till vad genom att följa ekonomiska transaktioner. 

Man kan också jämföra med situationen i Grekland under landets finansiella turbulens, där det under en period infördes en uttagsbegränsning på 400 euro i veckan. I ett sådant läge står man handfallen utan kontanter. Vår finansiella frihet gentemot stat och bank försvinner helt. 

För närvarande har vi en fungerande demokrati, men vi vet inte hur det blir i framtiden. Modern teknik skulle kunna användas för att öka den personliga integriteten, men i stället tvingas vi lämna ut allt fler detaljer om vårt privatliv.

3. Finansiellt utanförskap. Det finns individer som banker inte vill ha som kunder. Det kan kanske bero på att man har usel ekonomi eller att man är ny i Sverige. Eller så kanske man själv väljer bort att vara bankkund. 

I ett samhälle utan kontanter blir dessa personer helt beroende av att göra alla sina inköp via någon annan person, alternativt betala extra avgifter. Man behöver inte mycket fantasi för att inse hur mycket större utanförskapet då blir.

4. Beredskap. I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap står det att vi ska förvara kontanter hemma ifall det blir kris. Det är ett klokt råd, oavsett om man är rädd för att ryssen ska stänga av vårt elsystem eller att de amerikanska kortbolagen ska blockera finansiella transaktioner. Men om några år kommer ingen att ha kontanter hemma.

I dag är du nog beredd att ta emot en hundralapp som betalning då det fortfarande går att använda denna i samhället. I en snar framtid kommer nog de flesta att neka denna hundralapp. Kontanterna har då tappat sitt värde.

Politiker i alla läger måste införa lagstiftning som garanterar kontanternas fortlevnad. Det räcker inte med att bankerna åläggs tillhandahålla kontanter. Det måste också bli enklare för handlare att sätta in pengar och dessa måste vara tvungna att acceptera kontanter som betalning. Detta skulle motsvara den lag som finns i Danmark som säger att i princip alla bemannade butiker ska ta emot kontanter.

Nyligen krävde Riksbanken att politiker tillsätter en kommitté som utreder frågan, men ännu har vi inte sett någon reaktion.