Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 09:13 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/fa-skador-pa-hundar-med-tanke-pa-jaktens-omfattning/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Få skador på hundar med tanke på jaktens omfattning”

Älgjakt i Svinhult i Östergötland.
Älgjakt i Svinhult i Östergötland. Foto: Mikael Fritzon/TT

Med tanke på hur många skott som avlossas under jakt, hur många tusentals mil hundar springer och hur många möten de har med våra ”jaktbara” vilt är skadorna få för de flesta hundsägare, skriver jägaren Michael Kvick.

Självklart är det hundägaren som ansvarar vad ens hund gör. Det står till och med i lagen under ”strikt hundägaransvar”.

En sak är dock säker, och Thomas Alm är välkommen vilken dag som helst när vi ska jaga med våra hundar. Det går inte att lura en jakthund. När husse eller matte tar på sig jaktkläderna okristligt tidigt på morgonen är hundarna på helspänn och rusar till bilen för att få åka med.

En del hundar blir, trots att de sover i bilen, tvärvakna när de känner att man svänger in på jaktmarken. Att sedan få på hunden säkerhetsväst och gps-pejl är nästan omöjligt för att hunden är så ivrig att ge sig iväg.

Den som inte jagar har aldrig sett ivern och lyckan i en jakthund när den får göra det den är avlad för, än mindre samarbetet med sin förare som kanske lagt ner tusentals timmar och kronor för att komma dit ända sedan man hämtade den lilla valpen.

Men visst, det är en farlig värld därute. Jag vågar påstå att våra hundar aldrig har haft det bättre på många plan. De flesta har sina hundar försäkrade om olyckan skulle vara framme.

I min relativt stora jakthundsägarkrets vill jag påstå att nästan alla använder någon slags gps-utrustning så att vi kan övervaka hunden under jakt och förhindra drunkning, att hunden är vid en väg eller om olyckan är framme kan vi snabbt hitta hunden och ge den vård. Att använda någon slags skyddsväst vid bland annat vildsvinsjakt är också mycket vanligt.

Tittar du på statistik vilka hundar som är friskast så är de flesta jakthundsraser i topp. Statistik kan alltid användas till sin egen fördel.

Men med tanke på hur många hundratusentals skott som avlossas under jakt, hur många tusentals mil våra hundar springer, hoppar över diken, korsar små och stora vägar och hur många möten de har med våra ”jaktbara” vilt är skadorna relativt få för de flesta jakthundsägare.

När det gäller de stora rovdjuren är de geografiskt begränsade. För de hundägare som bor i dessa områden är risken betydligt större än de siffror som Alm använder.

För många är det den obehagliga känslan att någon är ute efter just din hund som är värst. Statistiskt sett är risken att dö i trafiken mycket större än att någon i familjen ska råka ut för något hemskt våldsdåd eller liknande, men likaväl är det sådant vi fruktar mest. Kanske inte rationellt alla gånger, men ändå.

När det gäller vård av det vilda vill jag påminna om att många av de vilt vi jagar i dag (älg, råddjur, kronhjort och vildsvin) var nästan eller helt utrotade vi förra sekelskiftet, och jag kan garantera att det inte är någon myndighet som ”fixat” detta, utan jägarkåren som förvaltat denna resurs väl.

Till sist vill jag säga att sitta i soffan efter en lång jaktdag framför öppna spisen med en trött lycklig jakthund slår det mesta.

DN Åsikt 9 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.