Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Fel att beskriva berömda vetenskapsmän som ateister

Påståendet att berömda vetenskapsmän som Albert Einstein var ateister är falskt. Tro och vetenskap är inte varandras motsatser.

I sitt inlägg på DN Åsikt till försvar för ateismen utgår Thomas Alm från att vetenskap står i motsatsförhållande till den irrationella och ologiska kristna tron. Jesus är en sagofigur och Gud existerar inte, hävdar Alm och ställer sig sida vid sida med den berömde vetenskapsmannen Albert Einstein som var ateist. Därför avstår Alm från bön under nationaldagsfirandet.

Till att börja med är Alms framställning en smula rörig. Vetenskap brukar premiera både ordning och precision. Ett betydligt större problem är att Einstein, som är Alms huvudnummer, inte var ateist. Einstein kritiserade den probabilistiska utgångspunkten i kvantmekaniken med orden ”I, at any rate, am convinced that he is not playing dice” (Cox & Forshaw, 2011, sid 43). På en fråga om Einstein var panteist, svarade han: ”Your question is the most difficult in the world. It is not a question I can answer simply with yes or no. I am not an Atheist. […] We see a universe marvelously arranged, obeying certain laws, but we understand the laws only dimly. Our limited minds cannot grasp the mysterious force that sways the constellations.” (G.S. Viereck, 1930, sid 372-373) Det här är inte den Einstein som beskrivs av Alm. I själva verket hävdade Einstein också att religiös tro, trots sina brister, är en bättre utgångspunkt än ateismen.

Det finns fler exempel. Galileo Galilei, en annan berömd vetenskapsman, hamnade i konflikt med katolska kyrkan för sin tes att jorden kretsar kring solen men förblev praktiserande katolik även under husarrest. När Galilei ställdes inför inkvisitionen den 22 juni 1633, vädjade han och sa att han var och skulle förbli en god katolik oavsett vad hans fiender hävdade.

Berömda vetenskapsmän som Galilei och Einstein var inte ateister. Tro och vetenskap är inte varandras motsatser. Alms slutsats (att eftersom berömda vetenskapsmän är ateister så bör heller inte vi be böner och vara kristna) saknar därför grund. Det som återstår av Alms argument är bara hans egna starka men felgrundade ateistiska åsikter. Det är intressant att Alm avstår inte bara från bön på nationaldagen. Han avstår också från själva nationaldagen. Därmed verkar det som om Alm inte bara är ateist utan kanske även solipsist.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.