DN Åsikt. ”Fetma kan inte botas med träning utan kräver vård”

Fetma bör diskuteras och vi som patientorganisation välkomnar olika infallsvinklar. När det gäller fettaktivism har denna en förmåga att missuppfattas, ibland avsiktligt och ibland på grund av kunskapsbrist.

Möjligen är kroppsaktivism en bättre benämning på samma sak. Kroppsaktivism handlar om att synliggöra andra kroppstyper än den smala som passar in i normen.

Institutet för språk och folkminnen som bedriver språkvård och sprider kunskap om språk förklarar att ”den som är kroppsaktivist har bestämt sig för att ta makten över sin egen kropp genom att visa upp den på egna villkor, oavsett hur den ser ut och oavsett vad någon annan tycker om det”. Inom kroppsaktivismen finns olika falanger, men rörelsen bygger på idén att en person med övervikt eller fetma har samma rätt att visa sin kropp, älska den och bli åtrådd som vilken annan person som helst. Och det tror vi att de flesta vill skriva under på. 

Att fetma är ohälsosamt och ökar risken för följdsjukdomar är knappast en nyhet, men att kroppsaktivism skulle uppmuntra till fetma är en grav missuppfattning. När hälso- och sjukvårdspersonal pratar om fetma som något som kan botas med träning är de också fel ute.

Övervikt är ett tillstånd som kan regleras med kost och rörelse, men fetma är en sjukdom som kräver behandling. När åsikter sprids om fetma som ett livsstilsproblem ökar stigmatiseringen i samhället, inte minst när åsikterna förmedlas från personal inom hälso- och sjukvården som ska vara den instans som stödjer och behandlar personer med fetma.

Sverige antog för flera år sedan världshälsoorganisationen WHO:s definition av fetma som kronisk sjukdom. Inom specialistvården råder ingen tvekan om att en mängd olika faktorer påverkar benägenheten att utveckla fetma.

En del av problematiken beror på människans förändrade livsstil, dock vad vi vet inte på kroppsaktivism, men även på faktorer som är svåra att påverka såsom nutrition under första levnadsåret, tidig påverkan av tarmfloran, genetisk dysfunktion av aptitcentrum eller tumörer i hjärnan.

Artikelförfattarna på DN Åsikt skriver att de inte tror kvinnors hälsa förbättras av olika ideal och aktivister på sociala medier. Här missar de en oerhört viktig del i debatten – att hälsa är ett helhetsbegrepp som förutom fysiska faktorer även består av psykiska och sociala.

Den ökade psykiska ohälsan är ett stort problem i hela samhället oavsett kön, ålder och socioekonomiska faktorer. Att ständigt exponeras för och jämföra sig med ouppnåeliga ideal verkar dåligt på självbilden och att låta olika människor med varierande hudfärg, sexuell läggning, kroppsform och funktionsvariation ta plats i samhället bidrar till en nyanserad bild av verkligheten.

Den viktigaste poängen är att varje person oberoende av storlek har rätt att existera och ta plats, och den som störs av kroppsaktivister är välkommen att scrolla vidare i flödet. Fetma kommer inte från bilder på stora kroppar.