Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/fler-vindkraftverk-leder-till-samre-miljo/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Fler vindkraftverk leder till sämre miljö”

Foto: Robert Henriksson

SVAR PÅ INSÄNDARE. I Sverige är det kärnkraftverken som kommer att få mindre drifttid när vindkraften byggs ut. Det öppnar dörren för gaskraftverk, och även om dessa avlastas av vindkraft går det inte att bortse ifrån att de släpper ut koldioxid, skriver Erik Sandström, civilingenjör.

Svar till P G Hånell (”Bygg mer vindkraftverk i södra Sverige”, DN 8/10). 

Det svenska elkraftsystemet började byggas upp i början av 1900-talet. Det byggdes redan från början med smarta kraftverk, som anpassar kraften efter behovet. De gör detta genom att känna av frekvensen i kraftsystemet. Minskar frekvensen från fastställda 50 svängningar i sekunden (50 Hertz) så ökar verken kraften automatiskt. Ökar i stället frekvensen så minskar verken på kraften. Större variationer som mellan sommar och vinter styrs manuellt. 

Kraftsystemet fungerar alltså som en vanlig cykel. Börjar det gå långsamt får man trycka på med mer kraft, börjar det gå för fort tar man i mindre. Att detta fungerar beror i grunden på att kraften skapas ur yttre energilager som kraftverksdammar, uran eller fossila bränslen.

Vindkraftverk saknar energilager och kan därför inte användas till att tillfredsställa ökade behov av elkraft. Däremot kan de tillfälligt avlasta smarta kraftverk. Om dessa är baserade på fossila bränslen så medför vindkraften en miljönytta.

När fossilverkens drifttid minskar släpps det förstås ut mindre koldioxid i atmosfären. Även om vindkraften egentligen inte bidrar till att tillfredsställa behovet så ger den alltså en miljönytta i ett kraftsystem baserat på fossileldade kraftverk.

I Sverige är det kärnkraftverken som kommer att få mindre drifttid när vindkraften byggs ut. Kärnkraftens ekonomi bygger på att långa drifttider med låga marginalkostnader kompenserar för dyra investeringar. 

Ekonomin talar alltså för att kärnkraften avvecklas när vindkraften byggs ut. Kärnkraften måste då ersättas av andra smarta kraftverk som har så låga investeringskostnader att de är lönsamma även med korta drifttider. 

Det är dessa nya smarta kraftverk som vindkraften kommer att avlasta efter omställningen. Det som passar bäst in ekonomiskt är gaskraftverk. Även om dessa avlastas av vindkraft och alltså får relativt korta drifttider går det inte att bortse ifrån att de släpper ut koldioxid i atmosfären. Vindkraften driver alltså på i en omställning, som leder till ökade utsläpp, när man ser på det svenska kraftsystemet som en helhet. 

Den paradoxala slutsatsen är att en fortsatt utbyggnad av vindkraft, som i sig är miljövänlig, kommer att leda till en försämring av miljön.