Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 05:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/forbjud-friskolor-for-att-bryta-segregationen/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Förbjud friskolor för att bryta segregationen”

Interkulturella skolan i Spånga stängdes 2017 efter Skolinspektionen funnit stora brister. Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. Riv gamla miljonprogramsområden och förbjud friskolor. Nu måste radikala åtgärder till för att bryta segregationen, skriver Lars Mjörnstedt.

Läste civilminister Ardalan Shekarabis Facebook-inlägg om integrationsproblemen. Även om man inte alltid sympatiserar med socialdemokratin är det skönt att en etablerad politiker äntligen tar bladet ut munnen och erkänner vad som måste göras för att komma till rätta med de allvarliga konsekvenserna av den extrema bostads- och skolsegregation som utvecklats under de sista decennierna.

Alla inser ju att skjutningar, gängkriminalitet och radikalisering bara är symtom och toppen på detta ”segregationsisberg”. Men hur har vi och våra politiker bara låtit detta ske?

I vår naivitet trodde vi kanske att vår fina välfärdsstat, med sjukvård, skola, omsorg, anställningstrygghet och socialförsäkringssystem för alla, utan problem skulle förhindra extrem segregation – precis som den byggde bort den i vårt land under början av 1900-talet.

Man tänkte inte på att en stor invandring av ofta lågutbildade människor med annat språk, kultur, etnicitet och religion, i kombination med en världsunik samhällsfinansierad skolvals-/friskolereform, är så starka segregationsdrivande krafter att inget välfärdsystem i världen biter på det.

Självfallet behövs kraftigt förstärkta resurser till polis och rättsväsendet för att komma åt de kriminella och försöka återskapa viss trygghet, inte minst i alla de segregerade miljöerna. Men det räcker inte.

Det löser inte själva grundproblemet – bostads- och skolsegregationen, som i till synes accelererande hastighet bidrar till att barn och ungdomar inte känner sig delaktiga i vårt samhälle, utan attraheras av kriminella och/eller radikaliserade grupper. Det krävs alltså helt andra betydligt radikalare åtgärder än bara fler poliser, hårdare straff eller ekonomiska och sociala punktinsatser i de utsatta områdena och skolorna.

Att kraftigt begränsa invandringen, eller helt stänga gränserna, löser inget inom överskådlig framtid – problemens omfattning är alltför stora. Nej, vi måste helt enkelt bryta upp segregationen genom att försöka styra var människor bosätter sig och i vilka skolor barnen och ungdomarna går.

De gamla bostadsområdena kanske helt enkelt på sikt måste ersättas med nya. Sverige kan inte, som enda land i världen, längre betala för privatskolor som själva väljer elever, och därmed bidrar till skolsegregationen.

Med andra ord krävs en viss återgång till gammal hederlig ”social ingenjörskonst” eller kanske så kallad ”socialliberalism” – förhatliga begrepp hos många i vårt numera extremt individualistiska land. Frågan är om befolkningen är beredd att stödja en sådan politik?

Finns det några politiker, förutom Ardalan Shekarabi, som vågar ställa frågan till väljarna och bilda opinion för detta? Varför inte också någon från den icke-socialistiska sidan, som är beredd att ompröva tidigare nyliberala ställningstaganden för vårt gemensammas bästa? För nog är väl alternativet än värre – en tilltagande segregation med allt vad det innebär?