Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 15:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/forbud-mot-plast-ar-ett-slag-i-luften/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Förbud mot plast är ett slag i luften”

Foto: Claudio Bresciani/TT

INSÄNDARE. Det är obegripligt att så mycket arbete läggs på att minska användningen av engångsartiklar i plast för att lösa ett miljö- och hälsoproblem som inte finns. Fokusera på att minska köttkonsumtionen i stället – där finner man den riktiga miljöboven, skriver Jonas Paulsson.

Stockholms stad har klubbat en 50 punkter lång handlingsplan för att minska mikroplasterna.

Det råder som bekant ingen brist på verkliga miljöproblem för den som önskar engagera sig för sina barns framtid. Övergödning, förlust av biologisk mångfald, skogsskövling och klimatutsläpp för att bara nämna några. Men om man inte törs ta itu med verkliga miljöproblem kan man alltid hitta på nya. Dit hör debatten om mikroplaster som seglat upp på senare år.

Halten av mikroplaster har varit konstant sedan 1980-talet, enligt en undersökning som redovisades redan 2017. I Mälaren finns det enligt en undersökning från Örebros universitet ytterst små mängder mikroplaster. 

Norrvatten skrev i ett pressmeddelande: ”Proverna från Mälarens vatten vid Norrvattens vattenverk, Görvälnverket, visar att det på 22 meters djup finns 2 mikoplastpartiklar, som är större än 300 mikrometer, per 20 kubikmeter vatten. Det motsvarar ungefär 2 mikroplastpartiklar i en volym som är lika stor som 100 badkar fyllda med vatten.” Dessutom renas vattnet med partikelfilter så att de mikroplastpartiklar som uppmätts inte kommer ut i dricksvattnet.

Enligt Livsmedelsverket känner man ”i dagsläget inte till några hälsorisker på grund av de mikroplaster som hittats i mat och dricksvatten”. Även DN har rapporterat om detta tidigare. Men det hindrar inte Stockholms politiker från att ta itu med hårdhandskarna med dessa inbillade miljöproblem.

Miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP) säger att ”Det är självklart av största vikt att vi skyddar vår miljö och vårt dricksvatten”. Visst är det så, men då är det obegripligt att så mycket arbete läggs på att minska användningen av engångsartiklar i plast för att lösa ett miljö- och hälsoproblem som inte finns. Samtidigt som man fortfarande serverar komjölk och kött i stadens skolor.

Miljövårdsberedningen gjorde för några år sedan bedömningen att i Sverige står jordbruket för hälften av Östersjöns övergödning. Trafiken och avloppssystemen svarar för en fjärdedel var. 

Man ska inte heller glömma att en betydande andel av näringsläckaget från landets avloppssystem kommer från köttkonsumtionen. Till exempel är göteborgarnas ökade köttkonsumtion en av anledningarna till att Göteborgs kommun investerar 360 miljoner kronor i att bygga en ny kvävereningsanläggning.

Vattenmiljöproblemen i Östersjön är oöverstigliga med nuvarande köttproduktion. SVT:s dokumentär ”Vårt grisiga hav” avslöjar hur vår köttkonsumtion orsakar algblomning och bottendöd. Östersjön mår oerhört illa. Programmet slutar tvärt och dramatiskt med att en forskare tittar djupt in i kameran och säger: ”Ät mindre kött. Det är det enskilt viktigaste rådet för dig som vill rädda Östersjön”.

På 40 års sikt måste i princip alla bli vegetarianer. Den slutsatsen drar den internationellt uppmärksammade rapporten Feeding a Thirsty World från Stockholm International Water Institute.

Om vattnet och miljön var viktigt på riktigt hade politikerna låtit engångsplastartiklarna vara och i stället infört vegonorm och växtbaserade drycker. 

Riksdagen och regeringen bör underlätta vegoskiftet genom att beskatta animaliska produkter. Dessutom bör riksdagen riva upp livsmedelsstrategin från 2017 enligt vilken vår kött och mjölkproduktion ska öka fram till 2030.