Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-29 11:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/forlegad-kvinnosyn-bakom-beslutet-om-surrogatmodraskap/

DN Åsikt

DN Åsikt. Förlegad kvinnosyn bakom beslutet om surrogatmödraskap

Beslutet tyder på en förlegad kvinnorsyn där kvinnan som ett offer förstärks. Hon anses inte kunna påverka sin situation och är inte mogen att ta ett beslut om surrogatmödraskap själv.

I dagarna var utredningen klar, Sverige kommer inte att inte tillåta surrogatmödraskap.

Jag blir både upprörd och arg. Vi låter återigen staten förstärka synen på kvinnor som offer. Man kan inte garantera att kvinnor inte övertalas att göra detta mot sin vilja, sägs det. I stället borde vi fråga oss, hur kan vi se till att inte män tvingar kvinnor till sådant de inte vill? Vi har långt kvar till ett jämställt samhälle då vi bland annat förutsätter att kvinnor inte kan avböja en graviditet eller är mogna nog att ta ett beslut om surrogatmödraskap.

Kvinnokroppen skall inte ses som en handelsvara och  kvinnor  ska inte få betalt för att vara surrogatmödrar. Varför inte? De får troligen fler sjukdagar, läkarbesök, kroppsliga besvär och en tids återhämtning efter förlossningen. Varför ska de göra det gratis när män får betalt för att donera sperma? Hur betungande är det egentligen jämfört med en graviditet? Är inte det att nervärdera kvinnor som skall ställa upp utan ersättning? Det handlar om en förlegad kvinnosyn där vi också flyttar problemet någonstans där vi inte behöver ta konsekvenserna.

I många fattiga länder är det svårt om inte näst intill omöjligt att säkerställa kvinnans fria val och huruvida påtryckningar påverkat beslutet. Därför ska man nu från riksdaghåll göra sitt bästa för att göra det än svårare och om möjligt förbjudet att vända sig utomlands. Man påpekar också från riksdag håll att det inte är någon rättighet att få barn. Varför är det en rättighet för vissa grupper i samhället att få stöd i sitt sökande efter föräldraskap men inte andra undrar jag då?

Varför tillåts infertilitetsutredningar/ behandlingar/adoptionsprocesser? Är de inte skattefinansierat? Utredningen anser att det i dag finns för lite forskning om hur barnen mår, varför gör man inte en ordentlig oberoende utredning istället för att låta personliga tyckanden och fördomar stå till grund för beslutet? Naturligtvis måste man i rättvisans namn här också titta på hur barn födda under traditionella förhållanden mår samt om de har psykiska men beroende på hur och under vilka omständigheter de fötts.