Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Förskoleupproret måste tas på allvar

Manifestation för ”Förskoleupproret” i Stockholm den 26 maj. Foto: Fredrik Persson/TT
Manifestation för ”Förskoleupproret” i Stockholm den 26 maj. Foto: Fredrik Persson/TT

Det är dags att politiker och stora medier vaknar och inser att förskoleupproret tas på allvar så att kvaliteten i förskolan tas på allvar – för barnen och allas vår framtid. Att pedagoger tystas ner genom att bli avrådda att bära den orange tröja som symboliserar förskoleupproret är oacceptabelt.

Förskoleupproret har gått många förbi på grund av mediers ointresse att rapportera kring det och på grund av politikers ovilja att ställa upp och svara för den verksamhet de är ansvariga för. Den enorma kraft och engagemang som ligger bakom har inte synliggjorts. Jag undrar när det är dags att politiker börjar visa sitt deltagande och faktiskt tar de här frågorna på allvar?

Det är kris i den svenska förskolan. Barn inte får den undervisning de har rätt till. Arbetsmiljön leder till utmattade, deprimerade medarbetare på grund av en allt för hög belastning under en längre tid. Välutbildad personal lämnar yrket på grund av för dåliga förutsättningar att utföra sitt yrke. Det handlar om våra yngsta medborgare, som inte har någon möjlighet att uttrycka och påverka sin situation. Våra barn, vår framtid, hamnar i kläm för att det inte avsätts tillräckligt med resurser för att säkra kvaliteten i förskolan. Resurser för att pedagoger ska kunna känna sig tillräckliga för att utföra sina arbetsuppgifter, att arbeta efter läroplanen och säkra en trygg och lärorik framtid för alla de barn som växer upp.

Varför krävs det landsomfattande manifestationer när en kvinnodominerande yrkesgrupp vill åstadkomma förändring? Varför blir våra röster inte hörda? Varför blir vi bemötta med tystnad?

En pedagog ska vara lojal mot sin arbetsgivare och därför inte prata om givna förutsättningar med föräldrar som har sina barn placerade på förskolan. En pedagog ska bara berätta om det positiva sidorna av förskolans verksamhet och därmed utelämna ”sanningar”, som exempelvis att det har uppstått ovanligt många konflikter bland barnen på grund av för få vuxna, att kanske just ditt barn inte kunde få hjälp med sitt toalettbesök, eller att just ditt barn inte fått någon vuxenkontakt alls på grund av alldeles för stora barngrupper, eller att just ditt barn ”glömdes bort” eftersom personalen var så stressad att få ihop alla nödvändiga göromålen under dagen.

Pedagogen i sin tur går hem med dåligt samvete över att hen inte sett alla barn, dåligt samvete över att tålamodet inte riktigt räckt till, dåligt samvete över att ens ha tagit ut sin rast eftersom kollegan blev kvar själv med alldeles för många barn, dåligt samvete och en enorm stress över det barn som blev bortglömt, trots att rutinerna noga efterföljs. Utöver all den mentala pressen orsakar arbetsmiljön fysiska åkommor. Det tär på kroppen att arbeta med de minsta barnen, i alldeles för stora barngrupper, som behöver hjälp med alla moment i vardagen. Ljudnivån är ofta hög, trots att barnen delas in i mindre grupper under större delen av dagen, så ljudkänslighet eller tinnitus är inte ovanligt.

Men nu räcker det! Tystnaden är bruten i och med förskoleupproret. De föräldrar som känner till det är positiva till att pedagoger berättar hur det verkligen ser ut för våra barn i landets förskolor. De vill veta!

Att pedagoger tystas ner genom att bli avrådda att bära den orange tröja som symboliserar förskoleupproret ger bara än mer kraft. Än mer kraft att förändra den skeva tystnadskultur, där samtal om hur ”bra” allt har varit under dagen. Våra barn har rätt till en trygg och lärande miljö där de blir sedda och hörda för de individer de är. Sveriges pedagoger har fått nog. Ta protesterna på allvar innan det är för sent! 30.000 personer kan inte ha fel!

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.