Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 17:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/ge-unga-utbranda-skarmforbud-i-en-manad/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Ge unga utbrända skärmförbud i en månad”

Foto: Gorm Kallestad/TT

INSÄNDARE. Sjukskrivning och antidepressiva mediciner riskerar att förvärra ungas utbrändhet. Det som behövs är total avhållsamhet från skärmar under en månad, skriver barn- och skolläkaren Åse Victorin.

Programserien ”Sjukt stressad” i Sveriges Televisions ”Uppdrag granskning” handlar om fyra kvinnor i 20-årsåldern som inte kan arbeta, umgås eller ta hand om sina barn. De har inga allvarliga fysiska problem, men flera har fått diagnosen utmattningsdepression.

Diagnosen innebär ofta lång sjukskrivning. Sara Thomé, psykolog från Göteborg, menar att detta drabbar främst unga kvinnor och noterar att skärmstress, ofta mobilberoende, är en viktig orsak.

Psykisk ohälsa bland unga ökar på ett oroande sätt. Under perioden 2008-2018 har antalet drabbade ökat från 27 till 44 procent. Riktigt svår psykisk ohälsa har ökat från 7 till 14 procent. Problemen har ökat markant från 2007 när den smarta telefonen introducerades. 

Ingen expert i programserien kunde ge några konkreta råd om behandling. Sjukskrivning innebär att patienten är hemma och tar det lugnt. I praktiken innebär det ofta att de ligger på soffan eller sängen med mobil eller dator. Man rör sig för lite, får en väldigt lång skärmtid, vänder ofta på dygnet och får sömnproblem.

Studier visar att just kronisk sömnbrist, lång skärmtid och avsaknad av fysisk aktivitet är tre viktiga orsaker till psykisk ohälsa hos unga. En patient med utmattningsdepression blir ofta sjukskriven, vilket blir kontraproduktivt.

Som barn- och ungdomsläkare samt skolläkare har jag träffat många unga med liknande problematik. Jag har ägnat mycket tid åt att kartlägga hur dessa patienters dygn ser ut. Då framkommer ofta en ohälsosam livsstil.

Man har börjat minska på sömnen, ofta på grund av att man kollar på skärmen. Sömnbristen leder till sena ankomster, ingen frukost, skolk – och ännu mer tid framför skärmen.

Man slutar ofta med fritidsintressen, träffar färre kompisar öga mot öga och känner sig ledsen. Den onda cirkeln är igång och symtomen ångest och depression ett faktum. Söker man då läkare kan det tyvärr hända att man blir sjukskriven och – än värre – får antidepressiv medicin.

Så hur kan vi hjälpa dessa unga, egentligen friska, personer?

Läkaren Victoria Dunckley har i sin bok ”Reset your childs brain” myntat begreppet ”Electronic screen syndrome”. Det betyder ungefär skärmsjuka. Hennes behandling är enkel: total skärmfasta i fyra veckor botar de flesta patienterna helt.

Utöver en månads skärmfasta är min ordination följande:

• Ersätt smart telefon med en enkel mobiltelefon för samtal och sms.

• Inrätta ett schema för åtta timmars sömn varje natt.

• Öka fysisk aktivitet stegvis.

• Ät regelbundet, gärna tillsammans med andra.

• När skärmar återinförs; inför strikt tidsbegränsning så att en hållbar livsstil kan bevaras.

Sannolikt kommer abstinens och nedstämdhet inträffa i början. Då behövs hjälp och stöd för att nå målet – en hälsosam balans mellan digitalt och verkligt liv.

Viktigast är dock att förebygga så att barn inte hamnar i skärmberoende. Skolan kan från tidig ålder hjälpa till att förmedla kunskap till elever och vårdnadshavare. I dag finns konkreta verktyg för detta som genomsyrar hela skolgången, så att kunskapen inte glöms bort.