Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 14:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/gula-vastarnas-uppror-handlar-om-demokrati/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Gula västarnas uppror handlar om demokrati”

En bild från Bordeaux när de gula västarna demonstrerade den 29 december.
En bild från Bordeaux när de gula västarna demonstrerade den 29 december. Foto: Thibaud Moritz/AFP

Upproren i Frankrike är inte ännu en folkstorm mot pålagor och skatter. Kärnan har att göra med klyftor och synen på demokrati. De gula västarna vill ha makt att bestämma politiken genom direkt beslutanderätt, skriver läsaren Lennart Mogren. 

Rätta artikel

Franska revolutionen 1789 gav oss den första deklarationen om mänskliga rättigheter med 17 artiklar. Artikel 6 säger att varje medborgare personligen, eller via representant, har rätt att delta i utformningen av nationens lagar. 

De gula västarna i Frankrike har som främsta krav att direktdemokrati införs genom Réferendum d’initiative citoyenne – beslutande folkomröstning på medborgares initiativ. Representanter för gula västarna menar att artikel 6 sätter medborgarnas direkta medverkan i lagstiftningen i främsta rummet. Den representativa demokrati vi har i dag, menar de, är ett sätt att utesluta medborgarna från verklig demokrati.

I de svenska medierna har gula västarna setts som ännu en fransk folkstorm mot skatter på drivmedel och andra pålagor och rapporteringen har fokuserat på sammanstötningar mellan ordningsmakten och demonstranter. 

Det är att missa kärnan i vad gula västarnas uppror handlar om, anser jag. 

Upproret 1968 i Frankrike, främst i Paris, hade också en helt annan bakgrund. Det var en ideologisk vänsterprotest med stöd av facket och som hade tydliga ledare. 

Gula västarna har mer likhet med den franska revolutionen. Wikipedia formulerar situationen: ”Skillnaderna mellan hovets och högadelns slösaktiga lyxliv och de stora massornas halvsvält gav upphov till missnöje.” Den formuleringen stämmer bra för dagens situation i Frankrike.

Missnöjet har återuppstått till följd av den ekonomiska politik som förs av Emmanuel Macron och som förts av tidigare franska presidenter. Många fransmän lever under svåra ekonomiska omständigheter. De inser alltmer att det inte räcker att ställa detaljerade krav som ökade bidrag, skattelättnader, högre minimilön och liknande. De vill ha makt att bestämma politiken i stort genom direkt beslutanderätt. 

Det är nytt, samtidigt som direktdemokrati är en idé med djupa rötter.