Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/gymnasielagen-tvingar-unga-afghaner-ut-ur-sverige/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Gymnasielagen tvingar unga afghaner ut ur Sverige”

Ung asylsökande bäddar sin säng på ett flyktingboende i Pajala. Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE: Gymnasielagens krav på fast jobb kort efter avslutad utbildning innebär att så gott som alla unga afghaner som kom till Sverige under flyktingvågen 2015 tvingas ut ur landet. Det är orimliga krav som ställs av regeringen – förmodligen medvetet, skriver Ted Rosvall.

Nästa sommar tar de första elever som omfattas av gymnasielagen studenten. De är inte så många och får ses som pionjärer och testare av hur denna märkliga lag fungerar i praktiken.

Efter fullgjord gymnasieutbildning har dessa ensamkommande ungdomar sex månader på sig att skaffa jobb och bli självförsörjande. Klarar de inte det är det bara att sätta sig på första flyg till Afghanistans huvudstad Kabul eller att – efter 5–7 bortkastade år med stora kostnader för det svenska samhället – fortsätta flykten till andra länder som till exempel Frankrike.

Politikerna har satt upp stränga krav för hur dessa första jobb ska vara utformade. Det duger inte med vikariat av olika längd, provanställningar eller subventionerade arbetsmarknadsåtgärder. Inte heller tillfälliga inhopp duger – nej, ungdomarna måste som första jobb efter gymnasiet försäkra sig om en tillsvidare­anställning eller få ett anställningskontrakt på minst två år för att Migrationsverket ska förvandla det tillfälliga uppehållstillståndet – som annars tar slut sex månader efter studenten med avvisning som följd – till ett permanent sådant.

Hur många av er som läser detta har fått en tillsvidareanställning eller ett tvåårskontrakt med en arbetsgivare direkt efter studenten? Några få? Ingen? Numera går så gott som alla studenter från gymnasiet antingen vidare till högre studier eller trasslar sig in på arbetsmarknaden via provanställningar, praktikplatser, tidsbestämda vikariat eller kombinationer av utbildning och arbete med eller utan subventioner.

Om inte direktiven ändras kommer dessa ”gymnasielags­elever” att drabbas av nästa svåra prövning – att hitta jobb som inte finns. De existerar knappast för svenskfödda elever, än mindre för utlandsfödda. Särskilt inte under den lågkonjunktur som nu tycks ligga bakom hörnet lagom till att de flesta som berörs av lagen kommer ut på arbetsmarknaden.

Inte ens de som mot alla odds lyckas skaffa sig en tillsvidare­anställning eller ett ”kontrakt” på två år med en arbetsgivare kan känna sig säkra. Vad händer när lågkonjunkturen slår till med full kraft? Det är lagen om ”sist in, först ut” som gäller. Och vilka är sist in – jo, gymnasielagseleverna, så klart.

Det är detta som är finessen med justitieminister Morgan Johanssons mästerligt utformade gymnasielag. Detta äss i rock­ärmen kommer att övertrumfa alla andra överväganden och se till att det blir möjligt att även utvisa dem som skött sig oklanderligt, lärt sig svenska, klarat sina studier, hittat bostäder, tagit körkort, etablerat sig i samhället och börjat känna sig som svenskar.

Morgan Johansson, eller ska vi säga statsminister Stefan Löfven, kunde för syns skull inte skicka i väg 10 000 unga flyktingar på en gång till krigets Afghanistan. Det hade sett alltför illa ut. Hellre då försöka skrämma i väg så många som möjligt till Frankrike eller till en underjordisk tillvaro på samhällets skuggsida. Sedan tar de drakoniska detaljerna i gymnasielagen hand om återstoden.

Kvar blir ytterst få av de oönskade flyktingarna från Afghanistan – och det var väl det som var meningen ..?