Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 08:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/hogskoleprovet-orattvist-eller-bara-effektivt/

DN Åsikt

DN Åsikt. Högskoleprovet - orättvist eller bara effektivt?

Standardiserat och objektivt. Högskoleprovet är allt som gymnasiet inte är. Provet testar ens viktigaste förmågor inom akademi, logiskt resonemang och analys.

Rätta artikel

Högskoleprovet är i dag det bästa generella system vi har för att söka in till högskolan. Det är ett prov som alla får skriva; man behöver varken medborgarskap eller uppehållstillstånd. Det består av en verbal del (testar svenska- och engelskakunskaper) och en kvantitativ del (inkluderande matematik samt avläsningsförmåga från data, tabeller och kartor). Resultatet man får är mellan 0,0 och 2,0, och är inte en direkt motsvarighet till antalet rätt, utan en jämförelse med hur det gick för alla andra som skrev provet.

Så här beskriver David Loum Skantz provet i sin artikel:

"Vad resultatet på högskoleprovet egentligen speglar är hur många gånger du skrivit provet, hur bra du är på väldigt grundläggande matematik och hur snabbt du kan läsa och förstå meningslösa ord. Om man ska dra det till sin spets testar högskoleprovet i själva verket endast människors stresshantering då det är många uppgifter som ska göras på kort tid – men det tar varken hänsyn till personers erfarenheter, egenskaper eller passion för den utbildning hen söker till."

Detta är en förvrängning av vad högskoleprovet egentligen är, och vad man mäter. Vad som inte nämns är att ordkunskapen bara är en bråkdel av den verbala delen. Den matematiska delen handlar till största del inte om matematiken i sig, utan om förmågan att tänka logiskt. Med den kontexten är det lätt att förstå varför matematiken som används i sig måste vara grundläggande. Nej, det högskoleprovet egentligen mäter är mer ”primitivt”, det prövar förmågan att tänka logiskt och förstå vad man läser.

Att beskriva högskoleprovet som ett test på ”stresshantering” är också fel. Då tittar man på saken i fel ände. Visst kanske provet är stressigt, men det är inte stressen som avgör hur provet går. Pressen man är under är direkt relaterat till det jag pratade om tidigare, det vill säga hur bra man är på att tänka logiskt och förstå vad man läser. Man får 55 minuter på sig att svara på 40 flervalsfrågor. Det är inte oceaner av tid, men vi pratar definitivt inte om den typ av prov där du måste se svaret som om det var en del av multiplikationstabellen.

Som system för att söka in till högskolan är gymnasiet och meritpoäng som bäst mediokert. Det är icke-standardiserat och högst oförlåtande. Fasta betyg sätts i slutet av varje kurs, och efterliggande kurser påverkar inte betygen i de tidigare. Efter sin första termin i gymnasiet har många redan gått klart en första kurs, och fått ett betyg utan förbättringsmöjligheter. Hur elever bedöms varierar också från lärare till lärare; man hittar allt från poängsystem till ren tyckarbedömning. Gymnasiebetygen är till en hög grad präglade av gymnasistens relation till läraren, och handlar till stor del om vad man givits för hand. Sen har vi förstås problem som friskolors betygsinflation. Tidsmässigt så tar dessutom gymnasiet tre år för att pröva gymnasistens kunskaper, sedan lite extra om man ska läsa upp sina betyg. Jämförelsevis så går högskoleprovet två gånger per år och tar en enda dag.

Vidare är inte heller högskoleprovet någon ”orättvisa” mot de som pluggar hårt i gymnasiet. Till att börja med är det ju inte en motsägelse att satsa på både skola och högskoleprov. Dessutom så ligger det i de flesta fall en hel del förberedelse inför ett lyckat prov - precis som för en lyckad skolgång. Att sedan jämföra att skriva provet med att köpa in sig på en attraktiv utbildning är väldigt naivt. Det är ingen biljett till framgång; det är och kommer alltid att vara ett prov på dina förmågor. I slutändan måste man ändå vara behörig i form av vilka kurser man klarat.

För övrigt finns det redan anpassade prov och intervjuer till många linjer.

Huvudinlägg: David Loum Skantz: Högskoleprovet testar inget annat än stresshantering

Repliker: Tommi Blom: Högskoleprovet fungerar Marie-Helena Fjällås: Fler vägar in till högskolan – inte färre Erik Thalme: Högskoleprovet och betyg borde kombineras Erik Sundblom: Högskoleprovet testar mycket mer än stresshantering Lotta Johansson Arnqvist: Högskoleprovet mäter mer än stresskänslighet