Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-21 13:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/hoj-bensinpriset-med-en-krona-for-att-forbattra-miljon/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Höj bensinpriset med en krona för att förbättra miljön”

Foto: Nicklas Thegerström

Bensinen är billigare i dag än för 30 år sedan. Det finns utrymme för politikerna att höja bensinpriset med en krona. Pengarna skulle kunna användas till att förbättra miljön, skriver statistikprofessorn Allan Gut.

Rätta artikel

Bensinskatten kommer att höjas, sade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) i SVT:s Agenda den 10 februari.

Spontant är man emot alla skattehöjningar. Tänker man en gång till kan saken hamna i ett annat läge – det kan gagna samhället och dessutom vara ett bidrag till att bromsa klimatkrisen.

Hur stor är då dagens bensinkostnad per mil jämfört med tidigare? 

Hösten 1972 passerade bensinpriset den magiska gränsen en krona. Det minns jag eftersom jag då bilpendlade från Uppsala till Djursholm.

Häromdagen tankade jag vid en mack där bensinen kostade 14,34 kronor per liter. Låt oss avrunda kostnaden till 15 kronor. Det innebär dock inte att det blivit 15 gånger dyrare att köra bil. I själva verket har bensinkostnaden sjunkit.

Så här har jag räknat:

Enligt statistik från Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet kostade en liter bensin 4,01 kronor per liter i december 1986. Priset anges som '”genomsnittligt pumppris vid bemannad station”' (låt oss avrunda till 4 kronor). Det betyder att literpriset i dag är 3,75 gånger högre.

Tar vi hänsyn till konsumentprisindex motsvarade 4 kronor 8,18 kronor (vi avrundar till 8,20 kronor) i december 2018, att jämföras med dagens pris på 15 kronor per liter. 

Men i dag är bilarna betydligt bensinsnålare. Tidigare var det vanligt att en bil drog en liter per mil eller mer. Många av dagens bilar förbrukar bara hälften så mycket, de senaste modellerna ännu mindre.

Det är milkostnaden som märks i plånboken. Jämför vi den gamla literbilen med dagens halvlitersbil ser vi att bensinkostnaden per mil ökat med hälften så mycket som bensinkostnaden per liter. Alltså: om en bensinmil (omräknat) kostade 8,20 kronor 1986 kostar den i dag 7,50 kronor, vilket är 70 öre mindre än för 32 år sedan.

Vad skulle då bensinen kosta om milkostnaden vore densamma i dag som då. Jämför vi våra ursprungliga bägge bilar kan vi dubbla bensinpriset från 1986 med bibehållen milkostnad, eftersom den nya bilen drar hälften av vad den gamla gjorde; 2 gånger 8,20 kronor blir 16,40 kronor. Det finns alltså utrymme för en höjning av bensinpriset med ungefär en krona.

Visserligen skulle en sådan höjning drabba den oss genom att det plötsligt kostar mer att tanka, men den faktiska effekten är att priset justeras upp till den tidigare nivån. Det  blir slut på tiden då vi köpte bensin till reapris.

För den som inte gillar resonemanget finns det ett ess i rockärmen: miljön. Om vi vill ha en miljövänligare omvärld vore ett steg på vägen att styra om samhället till ökad kollektivtrafik.

Ett incitament är då att sluta rabattera bensinen. Den ökade intäkten för staten skulle kunna användas för miljövänliga åtgärder och satsningar på välfärden som fler barnmorskor med rimligare löner och fler äldreboenden.

Hur mycket pengar kan det röra det sig om? Under 2018 såldes nästan 2,66 miljarder liter bensin. En höjning av bensinpriset med en krona skulle tillföra staten cirka 2,5 miljarder kronor. Pengarna skulle kunna användas för att skapa en bättre värld. 

Då har vi bara '”återställt” nivån till hur det var för drygt 30 år sedan. Skulle vi även ta hänsyn till reallöneutvecklingen funnes det utrymme för en ännu större höjning.

Har vi råd att tacka nej till det?