Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 23:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/i-vissa-diskussioner-maste-man-faktiskt-sta-tillbaka/

DN Åsikt

DN Åsikt. I vissa diskussioner måste män faktiskt stå tillbaka

Foto: Alamy

Många män känner sig exkluderade från feministiska debatter och osäkra på sin plats där. Männen ska inkluderas i diskussioner kring könsroller och maskulinitet – men kvinnor ska ta mer plats när vi pratar om hierarkier, förtryck och diskriminering.

Rätta artikel

“Men hur ska jag som man kunna prata om feminism på ett bra sätt?” Många män känner sig exkluderade i diskussioner rörande feminism. Hur ska en man agera för att inte kliva någon på tårna men samtidig aktivt kunna delta i feministiska debatter? Balansen är svår att nå för det finns områden där mäns utrymme bör utökas som i samtal kring könsroller, men det finns också tillfällen där den bör begränsas som i diskussioner som rör förtryck och hierarkier.

En stor del av vår identitet är könsidentiteten och med hjälp av den vet vi hur vi ska socialisera oss med varandra. Könsroller berättar till exempel för oss att en pojke som ramlar på skolgården inte ska daltas och tröstas, han ska inte gråta som flickorna. Vi vet även att flickor helst vill ha dockor i julklapp. Detta är socialt konstruerade idéer.

Män och kvinnors könsroller ser olika ut, men de påverkar oss alla. Män har exempelvis mindre tendens att söka hjälp när de mår dåligt för det strider mot mansidealet att vara svag/sjuk. Kvinnor hatar oftare sin kropp eftersom de ofta definieras av sitt utseende och idealen är ouppnåeliga. I en mans könsroll ingår att utöva maximal manlighet och att inte förknippas med kvinnlighet, därför är maskulinitet ett smalt fack där resultatet av ett övertramp betyder förlorad makt. Kvinnors könsroll är mer dubbelsidigt för utöver kvinnlighet bör man påvisa en viss typ av grabbighet då det ger status. Diskussioner som rör hur dessa ideal ter sig och samspelar bör män få plats i eftersom kvinnoidealet och mansidealet i högsta mån relaterar till varandra. Vi kan inte förstå den ena utan den andra. I denna debatt är det av högsta vikt att män har en röst.

Men i samtal kring könshierarkier och strukturell makt bör männen ta mindre plats. När vi pratar om varför kvinnors kompetensnivå ofta underskattas och varför mäns oförmåga att kontrollera sina hormoner ursäktar deras våld, medan kvinnors oförmåga att kontrollera sina gör att de inte ses som lämpliga chefer. Kvinnor bör ha en högre röst när det pratas om hur det är att vara förtryckt av ett patriarkalt samhälle, där har män inte samma perspektiv och det är centralt att det är kvinnornas perspektiv som lyfts fram. Det är viktigt att män inte lägger ord i munnen på kvinnor när kvinnors förtryck diskuteras.

Så feminister vill gärna bjuda in män till samtal om mansroller, maskulinitet och machokultur och hur ett könsbinärt samhälle påverkar ens identitet. Men när vi pratar om förtryck, diskriminering och strukturell makt, finns det en könstillhörighet som har ett tydligt privilegie. Det privilegiet kan ibland betyda att det som sägs av en man uppfattas mer trovärdigt. Därför behöver män ge plats till kvinnor som vill diskutera sexism, diskriminering och könshierarkier. När vi pratar om könsroller bör män få lika mycket utrymme som kvinnor, men i diskussioner som rör könsförtryck och diskriminering bör kvinnor få mer.