Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-25 18:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/ibland-nar-man-inte-fram/

DN Åsikt

DN Åsikt. Ibland når man inte fram

Jag känner mig lite missförstådd av Jakob Eriksson. Sånt händer ibland i ett samtal. Felet är säkert mitt. Det gäller att vara tydlig i det man skriver. Jag tycker dock att Jakob klistrar på mig en del epitet som jag inte förtjänat.

Rätta artikel

Jakob Eriksson kritiserar mitt inlägg ”Vi behöver mer samtal och mindre debatt” i sin replik ”Samtal blir svårt när folk döms på förhand”.

Här kommer mitt genmäle:

Hej Jakob,

Jag blev glad över ditt inlägg. Att skriva om samtal kontra debatt och få ett svar, gör att det inte känns som att stå och ropa ut i mörkret. Jag håller inte med dig om allt du skriver, men hade vi varit överens om allt, så hade det blivit ett tråkigt samtal.

Du kanske märker att jag vänder mig direkt till dig istället för att använda mig av tredje person. Det får det mer att kännas som ett samtal med goda intentioner, istället för en debatt inför publik där vi bara attackerar varandra. Det var ju lite det som var poängen med mitt inlägg.

Jag försökte att på ett humoristiskt sätt återge ett gräl mellan två personer. Humor är subjektiv och i det här fallet tycks du inte ha uppskattat det. Det må vara hänt. Man kan inte lyckas alltid.

Du upplever att jag tar parti för den ena parten i grälet mellan de två männen. Du gjorde mig osäker, så jag gick tillbaka och läste min text igen, men jag kunde inte finna att så var fallet. Jag upplevde att jag var objektiv. Det är egentligen inte viktigt. Händelsen var endast menad som en inledning för mina tankar om varför vi kommunicerar som vi gör, men du tycks ha fastnat där.

Jag tycker inte det är så viktigt att reda ut trottoarcyklandets vara eller icke vara.

Vad jag däremot tycker är viktigt, är att lyssna på varandra utan att döma och när du använder dig av ord som dubbelmoral och hyckleri, så gör du just det, dömer.

Istället för att klistra på mig en som du kallar det typiskt svensk mentalitet så hade jag önskat att du hade försökt förstå varför jag resonerar som jag gör. Det hade gett en möjlighet till ökad förståelse. En möjlighet som enligt min mening endast kan uppnås med samtalets hjälp, inte med debatten.

Jag tar till mig det du skriver och ska försöka vara tydligare nästa gång. Det är ju jag som avsändare som ansvarar för innehållets budskap – inte mottagaren.