Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 10:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/inga-bevis-for-att-aktiv-dodshjalp-missbrukas/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Inga bevis för att aktiv dödshjälp missbrukas”

Interiör från det schweiziska företaget Dignitas som ger medicinsk hjälp av läkare och sköterskor till personer som vill avsluta sitt liv. Foto: Eyevine/TT

Det finns inga bevis för att den så kallade Oregonmodellen som ger möjlighet till dödshjälp stämmer. Sedan år 2000 har flera länder och delstater infört dödshjälp efter ingående debatt, skriver författaren och läkaren P C Jersild.

Rätta artikel

Sven Román avslutar sitt svar på min insändare om Oregonmodellen för aktiv dödshjälp med att skriva ”... att åtskilliga personer dödas på felaktiga grunder”. Det är ett häpnadsväckande påstående – förutsatt att han inte kan bevisa vad han skriver.

Att läkarna kan ställas inför svåra överväganden om en döende patient vill ha hjälp att dö är en sak; en helt annan att påstå att läkarna inte vet vad de gör och att de missbrukar sin ställning.

Det är Románs sak att redogöra för de konkreta fall där man - som han påstår - skulle ha dödat patienter på felaktiga grunder. Eller att psykiskt sjuka skulle få dödshjälp i Oregon, vilket är emot reglerna. Var finns bevisen?

I brist på reella bevis spekulerar Román om en 20-årig, insulinberoende diabetiker som slutar ta sitt insulin och därmed riskerar dö inom sex månader – och som rent teoretiskt skulle kunna uppfylla kraven för dödshjälp. Om han nu i det läget skulle befinnas vara beslutskapabel, vilket jag tvivlar på, kan vi på namnet på den patienten? Finns han? Om inte handlar det om hjärnspöken.

Om dödshjälp – som ser olika ut i de många länder där det är tillåten – leder till, som Román påstår, att många patienter som inte önskar den hjälpen helt enkelt mördas skulle dödshjälp förstås genast förbjudas. Men utvecklingen är den motsatta.

På 2000-talet har flera länder och delstater, som Kanada och Kalifornien, infört dödshjälp. Detta har skett efter ingående debatter och i slutänden folkomröstningar och prövning i högsta juridisk instans.

Om Románs bild stämmer blir denna globala spridning av dödshjälp fullständigt obegriplig. Om man däremot håller sig till fakta är det inte alls konstigt att det numera är tio gånger så många medborgare - drygt 100 miljoner - som har tillgång till dödshjälp än som var fallet år 2000.