Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 17:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/intresset-att-gora-verklig-skillnad-ar-tydligen-inte-sa-stort/

DN Åsikt

DN Åsikt. Intresset för att göra verklig skillnad är tydligen inte så stort

Det är både rättvist och logiskt korrekt att inte försörja någon utan att istället hjälpa till på plats i Rumänien för att förbättra romernas villkor där.

Bra att vi är överens om att svenskar gemen är rätt hyggliga människor som hjälper andra i nöd och är allmänt toleranta. Du har helt rätt i att romer och andra grupper förtryckts historiskt i Sverige. I Sverige har vi korrigerat lagar och regler för att inte detta skall upprepas, vi har i dag världens förmodligen strängaste lagar vad det gäller exempelvis hets mot folkgrupp och diskriminering, vilket är bra – det garanterar alla medborgares lika värde och rättigheter. Med detta problem är korrigerat och utagerat, någon kollektiv moralisk skuld eller arvsskuld existerar inte i frågan.

Vad jag själv skulle hittat på? Ja, jag skulle nog hittat på något annat, på samma sätt som många miljoner fattiga människor gör varje dag. Jag har köpt paket med pappersnäsdukar för 20 kronor på tunnelbanan, givit pengar till gatukonstnärer, givit pengar till gatumusikanter (som i vissa fall spelar hellre än bra). Poängen är att det alltid finns något annat att hitta på än att passivt sitta och tigga.

Skall vi försöka påverka utsatta människors situation i andra länder så gör man det nog bäst på plats. I Rumänien skulle man kunna hjälpa utsatta romer på plats med kunskap, utbildning, juridisk expertis vid drivande av diskrimineringsmål i rumänsk domstol, sittstrejka utanför parlamentsbyggnaden i Bukarest, bygga vettiga hus etc. Det är där insatsen kan skapa en riktig förändring. Varför jag för resonemanget om logistikproblem beror på att det i Rumänien finns ca 621 000 romer (Wikipedia) och cirka 3-4 000 (SVT) av dem befinner sig som tiggare i Sverige och skulle vi, som du föreslår, ge dessa 3-4000 samma sociala rättigheter som svenska medborgare, försörjningsstöd, fri sjukvård, utbildning etc skulle vi då inte bara hjälpa de som tagit sig hit? Frågan har då reducerats till ett logistikproblem eftersom vi inte garanterar romer i Rumänien samma stöd.

Det är bra att det finns människor som är idealister men det behövs också människor som är realister. Självklart är det så att vi inte kan ta emot och försörja alla 621 000 rumänska romer i Sverige. Alltså är det både rättvist och logiskt korrekt att inte försörja någon utan att istället hjälpa till på plats i Rumänien för att förbättra Romernas villkor där. Hjälp till självhjälp är alltid det effektivaste sättet.

På tal om hyckleri och falskklingande vilja, jag har fått noll respons på mitt upprop om att hjälpa till på plats. Intresset för att göra verklig skillnad är tydligen inte så stort.