Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 09:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/jamforelsen-med-de-japanska-magnettagen-haller-inte/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Jämförelsen med de japanska magnettågen håller inte”

Stora delar av det japanska magnettåget som på testbanor kört över 600 kilometer i timmen ska gå under jord. Foto: Chiaki Tsukumo

Magnettåg är ett spännande aternativ som Trafikverket åtminstone borde utreda. Påståenden om höga kostnader baseras på en irrelevant jämförelse med Japan där stora delar ska grävas ner under jord, skriver Simon Liedgren i Skandinaviska magnettågsgruppen.

Rätta artikel

Magnettåg är en teknik som skulle göra det möjligt att köra snabba tåg i ännu högre hastigheter (430-500 kilometer timmen) än de höghastighetståg (250-320 kilometer i timmen) som Sverige planerar att bygga. Det är ett spännande alternativ som åtminstone förtjänar att utredas. Andra länder, som Japan, har redan valt att satsa på systemet. 

Med magnettåg skulle restiderna mellan Stockholm och Göteborg kunna minska till en dryg timme i total restid. Resor mellan Stockholm och Malmö skulle ta mindre än 1,5 timmar (lägg till byte i Malmö till det tåg som redan finns så är man i centrala Köpenhamn på drygt två timmars restid från Stockholms Centralstation). 

En teknik med uppenbara fördelar, förstås. Den borde vara lovande för en person som varit professor på KTH. Men icke. 

I en insändare på DN Åsikt avfärdar Evert Andersson, professor emeritus i järnvägsteknik, magnettåg i Sverige. Men ett av hans argument är på en sådan låg nivå att man inte kan göra annat än att förbluffas.

Evert Andersson påpekar att Japans magnettågsprojekt blir mycket dyrt. Det stämmer att projektet blir dyrt, men det beror inte på teknikvalet, utan på att mellan 70 och 85 procent av banan mellan huvudstaden Tokyo och storstaden Nagoya ska gå under jord. 

Det är fullständigt orimligt att använda japanska magnettågs kostnader som exempel när de färdas under marken. Antingen är Evert Andersson dåligt påläst eller också vill han inte förstå det uppenbara som man inte behöver någon hög akademisk titel för att inse – att bygga järnväg under jord blir väsentligt mycket dyrare än ovan jord.

Även konventionella tåg som rullar i stället för att sväva kostar mycket mer om de byggs under marken. Att magnettåg mellan våra tre storstäder skulle kosta 1000 miljarder kronor blir därför ett orimligt påstående.

Hur dyrt det skulle kunna bli att bygga magnettåg i Sverige är något som man borde titta närmare på, men enligt experter i den skandinaviska magnettågsgruppen kan kostnaden för 76 mil magnettåg bli 180 miljarder kronor.

Utreder man inte frågan från Trafikverkets håll, som ansvariga skriver i ett svar på en insändare på DN Åsikt, får man inte någon siffra från den myndighet som borde kunna utreda saken bäst.

Det är beklagligt. Tidsvinsterna med magnettåg är uppenbara och möjligheten till regionspendling skulle bli betydligt bättre, vilket även skulle kunna leda till flera resenärer.

Flera resenärer kan i sin tur medföra lägre biljettpriser från operatörerna eftersom kostnaderna för att driva tåglinjer fördelas på flera betalande personer. Att kunna resa mycket fortare och kanske även billigare låter nog i mångas öron som en utmärkt lösning för framtidens tåg i Sverige. 

Kan det bli bättre än så? Ja, det kan det faktiskt. Magnettåg är nämligen en teknik som ger lägre kostnader för underhåll. Över längre tid minskar alltså även statens kostnader för underhåll av den nya järnvägen.

Det skulle ge mer pengar över till att rusta upp den befintliga järnvägen och till andra infrastrukturprojekt. Pengarna som sparas in på minskade underhållskostnader kan skjutas till för att delfinansiera till exempel en utbyggnad av Stockholms tunnelbana, ny järnväg i Norrland eller en ny ”metro” mellan Malmö och Köpenhamn.