Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-14 22:54 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/klimatangest-kan-ligga-bakom-okad-psykisk-ohalsa/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Klimatångest kan ligga bakom ökad psykisk ohälsa”

Satellitbild på sommarens torka i sydligaste Sverige. Den vänstra bilden är tagen i juli 2017 och den högra i juli 2018.
Satellitbild på sommarens torka i sydligaste Sverige. Den vänstra bilden är tagen i juli 2017 och den högra i juli 2018. Foto: EU:s satellitprogram Copernicus

Den ökade psykiska ohälsan bland unga kan bero på klimatångest. Det är i så fall ett relevant svar på vuxenvärldens oförmåga att komma med lösningar, skriver läsaren Susanne Wahlberg.

På senare tid har den ökade psykiska ohälsan bland unga människor uppmärksammats alltmer. Man vill från politikers håll ge ökade resurser åt bland annat skolhälsovården. I diskussionerna lyfts fram scanningsverktyg för en tidigare upptäckt.

När orsakerna till denna negativa hälsotrend diskuteras lyfts ofta fram ökad press i skolan för att nå höga betyg. Att man jämför sig med bilden av framgång och skönhet såsom den visas på sociala medier, är en annan förklaring. Jag tror inte att det är de viktigaste förklaringarna.

Barn, unga människor, är ofta lojala med sina föräldrar och med vuxenvärlden. De vill inte se vuxnas oförmåga. De säger ofta inget om besvikelse de kan känna. Den är säkert också svår att sätta ord på, och kanske inte heller medveten.

Barn tar ofta på sig skuld när de vuxna fallerar, exempelvis när det gäller att hålla ihop äktenskap. Barn tror att det är deras fel. De har en känslighet för att fånga upp också det som inte uttalas.

Efter sommarens dramatiska torka är nyhetssändningarna fyllda av fakta kring klimatförändringar. Bland dystra framtidsscenarier uttalar sig en del forskare och debattörer med en viss hoppfull ton att det går att bromsa accelerationen i temperaturökningen.

Det är teoretiskt möjligt att stanna på en ökning som får civilisationen att leva vidare. Att jordklotet kommer att fortsätta existera är självklart; det är vi själva som art som är hotade. Men, det kräver vissa handlingar, krafttag, och det kräver att vi börjar omgående.

Oförmågan att ta dessa hot på allvar är mycket sorglig och smärtsam att se. Att ungdomar känner den oförmågan utgår jag från. Var ser de exempel på att man med krafttag arbetar för att säkra deras framtid?

Att skolhälsovården skulle rå på den ångest som uppstår kring oron för framtiden är att begära för mycket. Redan tidigare har skolan fått förväntningar att lösa miljöproblem.

Under 80-talet när jag jobbade som lärare var jag ofta upprörd över att vi som yrkeskår förväntades undervisa eleverna till att bli miljömedvetna så att de i sin tur skulle omvända vuxenvärlden.

Min vuxna dotter berättade tidigare i år att hon i mellanstadieåldern känt oro över att golfströmmen skulle vända, och vad det skulle betyda för hennes framtid. Hon berättade inte det för mig under de åren. Själv hade jag oro för helt andra saker när jag var i den åldern. Min dotter är fortfarande orolig för framtiden.

Tänk om det är så att mycket av den ångest och depression vi ser hos unga människor och en del äldre är ett relevant svar på vuxenvärldens bristande handlingsförmåga? Vad ska vi göra åt det?

DN Åsikt 28 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.