Strax före årsskiftet kunde vi höra på Ekot i Sverige Radio att ledamöterna i regeringens finanspolitiska råd har dubbelt så stort arvode som ledamöterna i klimatpolitiska rådet. Vi finner detta märkligt och direkt stötande.

Finanspolitiska rådet är en myndighet som bildades 2007. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik och bedöma om denna är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och de budgetpolitiska målen, i synnerhet överskottsmålet och utgiftstaket.

Klimatpolitiska rådet inrättades i december 2017 efter samma modell som det finanspolitiska rådet. Uppdraget är att utvärdera om regeringens samlade politik leder mot målet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, för att sedan få negativa utsläpp. Rådet ska även utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen.

Arvodena skiljer sig betydligt mellan de två råden, och är alltså ungefär dubbelt så höga i finanspolitiska rådet. Där får alla ledamöter utom ordförande och vice ordförande 110 000 kronor om året, medan majoriteten av ledamöterna i klimatpolitiska rådet får mindre än hälften, 50 000 kronor årligen. Detta trots att de båda rådens arbetsbörda enligt uppgift är lika omfattande.

Det är naturligtvis orimligt att de personer som ska granska regeringens mål på ett område som har en så övergripande och närmast existentiell betydelse för samhällsutvecklingen och människors liv och hälsa som klimatet bedöms vara hälften så mycket värda som de personer som ska granska regeringens mål inom den ekonomiska politiken.

Det är enligt vår mening en självklarhet att granskningen av klimatpolitiken ska värdesättas minst lika högt som granskningen av finanspolitiken.