Bor man i en storstad behöver man ingen bil tack vare väl utbyggd kollektivtrafik. Däremot är framkomligheten på landsbygden begränsad. Därför måste befolkningen där kompenseras för det höga bensin- och dieselpriset. 

Staten får cirka tio kronor i skatt för varje liter som tankas. Dessutom höjer den årliga indexregleringen av bensin- och dieselskatten priset på bränslet automatiskt. 

Landsbygden är vår ”mjölkkossa” vad gäller försörjning, och vi är beroende av en levande landsbygd.

Ju mer kronan faller i värde, desto dyrare blir bränslet, samtidigt som mer kronor trillar in i statskassan. Landsbygdsborna får däremot en allt dyrare bränslekostnad som de måste betala med redan skattade pengar.

Även de som bor på landsbygden måste på sikt ställa om till klimatvänligare bränslen i sina fordon. De skulle gynnas av bidrag till inköp av hybridbilar.

Varför inte även satsa på dem som bildar en bilpool? Låt de som ingår i poolen lägga samman sina bidrag till inköp av en miljöklassad bil.

Men innan nya politiska direktiv blir verksamma måste Skatteverket få direktiv, som ändrar förutsättningarna för reseavdraget. Först då kan även föräldrar som skjutsar sina barn till aktiviteter som kommunal musikskola, teater, dans och idrott få göra avdrag för alla sina resor.

Frågan är bara vem lyssnar på dem, som behöver tanka billigare för att kunna överleva i glesbygd?