Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Kostnaden för trängsel och förseningar är störst i kollektivtrafiken

Kostnaden för trängsel och förseningar i Stockholmstrafiken anförs som skäl att bygga motorvägar när de i själva verket är skäl att satsa på kollektivtrafiken.

Anna König Jerlmyr talar i sitt inlägg om förseningskostnader på grund av bilköer: "Detta kostar sex miljarder kronor varje år grund av att socialdemokratiska regeringar i årtionden försummat Stockholms behov av infrastrukturinvesteringar." Hon anger ingen källa för uppgiften och nämner inte kostnaden för trängsel och förseningar i kollektivtrafiken.

Det gör däremot myndigheten Trafikanalys i sin skrift Arbetspendling i storstadsregioner – en nulägesanalys från 2011. Där anges att kostnaden för trängsel och förseningar i Stockholmsregionen för bilisterna uppskattas till 0,8 miljarder och för kollektivtrafiken till 5,5 miljarder per år. Totala kostnaden är enligt Trafikanalys 6,3 miljarder varav 87% faller på kollektivtrafiken.

Anna König Jerlmyrs siffra för bilköandet är nästan åtta gånger högre än Trafikanalys. Vilken källa finns för hennes uppgift och vad säger den källan i så fall om kollektivtrafikens förseningskostnader?

Ospecifierat gnäll på politiska meningsmotståndare kanske fungerar på partimöten men är tröttsamt för andra att läsa. Bättre då att påminna om vad det borgerliga styret 2006-2014 i Stockholm och i Riksdagen konkret åstadkommit för att minska förseningar i trafiken.

Alliansen började sin regeringsperiod med en frysning av Citybanan fram till maj 2017. Enligt uppgift för att man ville satsa pengarna på Förbifarten.

Inte minst M arbetade mot trängselskatter men stockholmarna röstade för 2006. Intäkterna utlovades gå även till kollektivtrafik men regeringen bestämde att allt skulle gå till vägar. När den rödgröna regeringen hösten 2014 inbjöd till korrigering av detta vägrade det borgerligt styrda Landstinget att ens sätta sig i förhandlingsrummet. Enligt uppgift för att inte riskera finansieringen av Förbifarten vilket inte är deras uppdrag. I stället har man flera gånger höjt kostnaden för SL-resor som stigit långt snabbare än KPI.

Se där, några exempel på borgerliga åtgärder.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.