Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/kristendomen-viktig-for-ekonomin/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Kristendomen viktig för ekonomin”

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor har pekat ut bristen på kristna värderingar som orsak till situationen i områden med stora sociala problem. Foto: Magnus Hallgren

Kristendomen har varit synnerligen viktig för marknadsekonomins framväxt. Den som utnämner frånvaron av religion som en konkurrensfördel för Sverige är ute på villovägar, skriver sociologen Pär Gustafsson.

Rätta artikel

Martin Nilsson publicerade den 25 april en insändare på DN Åsikt med anledning av KD-ledaren Ebba Bush Thors debattartikel i Expressen den 20 april om kristendomens betydelse. Han hävdar bland annat att kristendomen och högern varit motståndare till allt gott som mänskliga fri- och rättigheter, och att avsaknaden av religion varit en av de främsta konkurrensfördelar Sverige haft i ett hundraårsperspektiv.

Nilssons artikel är visserligen läsvärd men den bygger på flera svaga grundantaganden.

1. Nilsson drar likhetstecken mellan högern och kristendomen. Alla kristna röstar inte på Kristdemokraterna eller på något annat högerparti. Det finns exempelvis ett förbund för tro och solidaritet inom socialdemokratin. Det är alltså fel att utgå från att kristendom och högerpolitik är ett och samma.

2. Kristendomen är inte, som Nilsson verkar tro, en fixerad och färdig monolit med pekpinnar som bara kan tolkas på ett sätt. Kristendomen är snarare ett dynamiskt idéarv som har samspelat med samhällsutvecklingen under historiens gång. Ett tecken på det är att vi till exempel inte betraktar kvinnan som mannens ägodel, trots att det står att hon är det i Bibeln. Det kristna arvet är en besynnerligt fruktsam blandning av beständigt och obeständigt, av det föränderliga och det som överlever tidsåldrar. Annars skulle kristendomen inte funnits kvar i dag.

3. Nilsson menar att frånvaron av religion i Sverige har haft två fördelaktiga konsekvenser. Det första är att vi började ”se män och kvinnor som jämställda”, det andra att vi fick en ekonomisk konkurrensfördel.

Låt mig påminna om att Bibeln och dess tvåtusenåriga idéarv faktiskt innehåller det som Nilsson tror är moderna, svenska värderingar. I Galaterbrevet 3:27-29 står: ”Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus”. Jämställdhet mellan män och kvinnor – tillika alla människors lika värde – finns som idé i Bibeln.

Oavsett om man vill det eller ej så har Bibeln varit en del av vårt kulturarv och vår historia i tusen år. Oavsett om man är kristen eller inte lever man därför i ett land som fortfarande kan sägas stå på kristen grund.

Den som vill kan också vända sig till samhällsvetenskapen. Sociologen Max Weber publicerade 1905 sin numera klassiska bok ”Den protestantiska etiken och kapitalismens anda”, i vilken han visade att kristna värderingar spelade en synnerligen viktig roll för marknadsekonomins framväxt.

Om kristna värderingar var viktiga för marknadsekonomins framväxt är det illustrativt att länder i östra Europa som förde en ateistisk politik hade en dystrare ekonomisk utveckling och gick under efter 1989. Nu kvarstår bara Nordkorea och Kuba av det forna ateistiska blocket (där mänskliga fri- och rättigheter är satta på undantag). 

Nilsson är alltså på villovägar även när han utnämner frånvaron av religion som en solklar ekonomisk konkurrensfördel.

Nilsson tar även upp i förbifarten att frånvaron av religion betyder att vi kan ta till oss vetenskapen. Att tro och vetenskap skulle stå i motsatsförhållande är en villfarelse jag bemött i en tidigare insändare på DN Åsikt.