Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/kristendomens-foretradare-maste-vara-tydigare/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Kristendomens företrädare måste vara tydligare”

Ärkebiskop Antje Jackelén och Karin Johannesson som i söndags vigdes till biskop i Uppsala domkyrka. Foto: Christine Olsson/TT

Sverige behöver goda och sunda värderingar var de än har sitt ursprung. Men för att de ska ha betydelse behöver kristendomens företrädare definiera vad man menar. Annars blir orden bara floskler, skriver läsaren Lukas Ljungdahl.

Rätta artikel

Att ställa kristendomens värderingar mot ateismen säger inte heller särskilt mycket eftersom ateister som grupp betraktat saknar gemensam värdegrund.

Carl-Erik Sahlberg skriver i sin insändare på DN Åsikt att god, sund kristendom skulle lösa många av samhällets problem. Han ger emellertid inga exempel på vilka värderingar det handlar om, varför dem är goda och sunda, varför han ser dem som kristna eller på vilket sätt dem ska lösa samhällsproblem.

I stället upprepar han exempel på, enligt honom, goda ting som kristendomen medfört och avfärdar de dåliga. Men hävdar man att kristendomens nettobidrag till världen är gott bör man också kunna erkänna de förlegade och usla sidorna. Att plocka russinen ur kakan och vid minsta kritik peka ett klandrande finger mot ateismen är varken ärligt, moget eller konstruktivt. 

Ateism är egentligen inget aktivt, positivt ställningstagande, utan en konsekvens av att man inte går med på religionernas sanningsanspråk om förmenta gudar. Det finns ingen gemensam värdegrund som sammanför ateister och därför är jämförelsen mellan samhällsbidragen från kristendomen och ateismen haltande.

Att vara ateist säger ingenting om vilka livsåskådningar eller värderingar man håller för sant. En mer intressant jämförelse står att finna mellan kristendom och sekulär humanism, en livsåskådning som faktiskt erbjuder en gemensam värdegrund för oss som inte är gudstroende.

Sekulärhumanismen har de mänskliga rättigheterna som värdegrund och bedömer därför något som gott eller sunt baserat på empati och medmänsklighet. En handling är god om den hjälper människor och dålig om den gör skada.

Denna princip är dessutom maximalt inkluderande och inte förbehållen humanismens anhängare. Sekulär humanism innebär också att man avfärdar det övernaturliga och antar ett vetenskapsbaserat synsätt för att hitta lösningar på livets olika problem. 

Det har för många visat sig vara mycket praktiskt i den moderna världen. Humanister anser att människor är mänskliga och att vi behöver behandla varandra med värdighet och samarbeta för att nå våra mål.

Förhoppningsvis kommer religioner förr eller senare spela ut den roll som de en gång haft, både på gott och ont, eftersom det i dag finns bättre alternativ för goda och sunda värderingar. Fram till dess skulle det vara till nytta för religioners förespråkare, och i detta fall kristendomens, om de ville ge en mer beskrivande bild av sina värderingar samt bemöta seriösa alternativ till sina livsåskådningar i stället för den innehållslösa ateismen.