Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 05:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/kristersson-maste-slappa-fram-loof-som-statsminister/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Kristersson måste släppa fram Lööf som statsminister”

Centerpartiets ledare Annie Lööf och Moderaternas Ulf Kristersson i riksdagen efter att S-ledaren Stefan Löfven röstats bort som statsminister den 25 september i fjol.
Centerpartiets ledare Annie Lööf och Moderaternas Ulf Kristersson i riksdagen efter att S-ledaren Stefan Löfven röstats bort som statsminister den 25 september i fjol. Foto: Anders Wiklund/TT

S-ledaren Stefan Löfven och Moderaternas Ulf Kristersson bör släppa kravet på statsministerposten och släppa fram Annie Lööf för att få en handlingskraftig regering. Då skulle de slippa extraval som båda räds, skriver läsaren Richard Treutiger.

Rätta artikel

Det största hindret för att bilda en ny regering är att Stefan Löfven och Ulf Kristersson båda vägrar att släppa fram den andra som statsminister. Den enda kvarvarande vägen framåt är att dessa herrar ger avkall på statsministerposten och släpper fram en kvinna. 

Det mest lämpliga för alla inblandade är att låta Annie Lööf bli statsminister. Det ena alternativet är att hon leder en regering bestående av C, L, MP och S. Det andra alternativet är M, C, KD och L samt MP.

Det första alternativet skulle vara förödande för C och L. Centerpartiet är ett liberalt parti och bör därför i första hand försöka bilda en borgerlig regering. 

För Moderaternas del måste man släppa kravet att det största borgerliga partiet ska ha statsministerposten. Partiet måste inse och argumentera för att det är bättre med en borgerlig regering ledd av C än en mittenregering med S ledd av C.

M kan då visa att de är prestigelösa och inte i första hand ute efter symbolpolitik där de själva nödvändigtvis ska inneha statsministerposten. Då skulle politikens innehåll vara viktigare om vem som innehar vilken ministerpost, samtidigt som de tar ansvar för att Sverige får en handlingskraftig regering.

Viktigt är att Kristersson blir vice statsminister. En utgångspunkt för M är att man vill undvika ett extraval, där man med stor sannolikhet skulle gå bakåt liksom L och KD, varför regeringsunderlaget skulle minska. Bättre då att rädda det som räddas kan ifråga om borgerlig politik. 

För Socialdemokraternas del innebär detta att de lägger ner sina röster för att slippa bli anklagade för att fortsatt hindra regeringsbildningen. Då kan S pusta ut. Man är ansvarstagande samtidigt som man undgår att administrera en borgerlig budget (som ju redan antagits).

Man befrias också från interna konflikter och kan gå i opposition med hedern i behåll. Ett extraval visserligen troligen skulle ge S ökat stöd, men det riskerar att lämna dem utan regeringsunderlag med MP utanför riksdagen. 

Hur övriga partier röstar eller om de lägger ner sina röster är egalt. Det väsentliga för Lööf är att hon kan bilda en regering utan stöd av SD, vilket även är avgörande för att S ska släppa fram Lööf genom att lägga ner sina röster.

För att få en miljö- och klimatvänlig profil bör Lööf ge miljöministerposten till Miljöpartiet. Då skulle en i övrigt borgerlig regering slippa en kanonad av miljökritik från vänster.

Miljöpartiet skulle då kunna argumentera med att de är ett pragmatiskt och sakpolitiskt parti, vilket de med stolthet kan visa genom alla konstellationer de ingår i runtom i landets kommuner. De kan också härigenom säga utåt att de tar ansvar för att Sverige får en handlingskraftig regering och undviker ett extraval, vilket för dem själva riskeras bli en katastrof.

Denna lösning är således samtidigt Miljöpartiets räddning. De skulle då klara sig kvar inte endast i riksdagen utan till och med i regeringsställning.