Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-22 23:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/kunskap-om-hjarnan-borde-vara-en-naturlig-del-av-undervisningen/

DN Åsikt

DN Åsikt. Kunskap om hjärnan borde vara en naturlig del av undervisningen

Fredrik Sandberg/TT

I jakten på den bästa skolan behöver vi se på helheten av våra barn och deras mående. För in kunskap om hjärnan som en naturlig del av undervisningen som kan påverka deras förväntningar på sig själva och psykiska mående.

Skolans utformande har alltid varit offer för politisk debatt och reformerna som avlöser varandra var fjärde år är ofta ideologiska eller trenddrivna. Detta trots att det står skrivet i skollagen att utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Då skulle man anta att agendan för skolans utveckling sattes baserat på den starkaste evidens för kunskapsinhämtning. Vilka är det då?

En som har ägnat 20 år åt att sammanställa forskning kring vilka faktorer som påverkar skolprestation är utbildningsprofessorn, John Hattie. Från hans arbete dras slutsatsen att den i särklass starkaste faktorn för faktisk prestation är förväntningar på prestation – både från lärarkollegiet självt och elevernas förväntningar på sig själva. Detta för tankarna till självuppfyllande profetior och forskningen kring mindset, det vill säga hur vi tänker på vår egen förbättringspotential.

Forskning om mindset visar att människor tenderar att antingen ha ett dynamiskt mindset, med inställningen att framgång till största del är kopplat till träning, eller ett statiskt mindset med inställningen att talang är avgörande för framgång. Här finns det mycket utrymme för lärare att stötta genom att förmedla rätt sorts feedback och påverka elevernas förväntningar på sig själva med kunskap om hur de kan påverka sitt eget öde. Detta leder oss in på själva lärandets centrum – hjärnan.

Trots att hjärnan står i lärandets mittpunkt läggs förvånansvärt lite fokus på hur den lär sig. Tänk om det ingick i skolans uppdrag att lära ut hur hjärnan lär sig! Det skulle ge lärare och elever konkreta verktyg att utveckla ett dynamiskt mindset och faktiskt påverka elevernas egna förväntningar på sig själva. Det finns inget som heter ”sifferhuvud” utan den största effekten ligger i hur mycket man tränar.

Självklart kan man ha vissa medfödda förutsättningar som avgör startnivå, men vilken nivå man slutar på – det avgör främst träningen. Denna typ av budskap skulle kunna öka motivationen, insikten och förutsättningarna för utveckling. Det är också precis just detta som forskningen pekar på. Studier har visat att korta interventioner med kunskap om hjärnan har påverkat både elevernas mindset, lärande och dessutom minskat socio-emotionella problem såsom mobbning och aggressivt beteende.

Gör vi ingenting för att påverka elevernas mindset kan vi förvänta oss ökade klyftor i kunskapsinhämtning mellan olika socioekonomiska områden och skolor eftersom elevernas egna förväntningar ofta sätts av den närmaste omgivningen.

Det var också precis detta som den senaste TIMSS och PISA undersökningarna visade – att skolan blivit avsevärt sämre på att kompensera för socioekonomiska skillnader. Om vi nu dessutom tar in perspektivet att den psykiska ohälsan ökar bland unga för varje år, kan man återigen se hur kunskap om socioemotionella aspekter av hjärnan skulle kunna påverka även detta. Ju fler som mår dåligt, desto mer behöver vi själva kunna hantera vårt mående och förebygga ohälsa. Psykiatrin kommer inte att räcka till.

I jakten på den bästa skolan behöver vi se på helheten av våra barn och ungdomar, inklusive deras mående och inte bara deras prestation. De går nämligen inte att separera i individerna, så låt oss inte göra det heller på gruppnivå. Låt oss föra in kunskap om hjärnan som en naturlig del av undervisningen som har potential att påverka både deras förväntningar på sig själva och deras eget psykiska mående. Alternativet är nämligen att vi inte gör det.