Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/lagg-fler-timmar-pa-historieamnet-i-skolan/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Lägg fler timmar på historieämnet i skolan”

Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. Lägg fler timmar på historieundervisningen i grundskolan och på gymnasiet. Skolverkets förslag att slopa antiken beror på många års nedskärningar av ett ämne som är centralt för förståelsen av omvärlden, skriver David Ludvigsson, ordförande i Historielärarnas förening.

Skolverkets förslag att revidera grundskolans kursplan i historia har väckt ilska och debatt. Hur kan man ens överväga att avstå från antiken? Förklaringen är bister. Politikerna har skurit ner timmarna för historieämnet till sådan nivå, att det är omöjligt för lärarna att behandla allt det som vi vill ska rymmas i ämnet historia.

Historieämnet ska ge eleverna bildning, praktisk orientering och insikter om människors liv i det förflutna. Historia är också ett viktigt kitt för vårt moderna samhälle, eftersom alla inte har rötter här och behöver historieämnet för att få ta del av inkluderande kunskaper.

Det kunde ämnet bidra med för några decennier sedan, när eleverna fick flera timmar historia varje vecka. I dag får eleverna i grundskolan bara runt 25 timmar historia per år, och är garanterade endast 16 timmar.

Det är få timmar också på gymnasiet. Undervisningen kan inte längre gå på djupet och bidra till verklig förståelse för hur det förflutna var fullt av liv och mening.

Den knappa tiden i kombination med de stora förväntningarna på vad som ska behandlas medför alltför mycket ”korvstoppning” och att ämnet skrapar på ytan. Historia utan konkretion kan inte engagera 10-åringar eller 13-åringar. Så kan vi inte ha det.

Historielärare tvingas redan i dag hoppa över viktiga delar av historien. Generationer av elever har upplevt att 1900-talet ”inte hanns med”. Det är djupt otillfredsställande.

1900-talets historia behövs för att ge eleverna praktisk orientering om hur den moderna världen kommit till. Annars blir omvärlden obegriplig. Men den äldre historien behövs också av flera skäl. Ett sådant är bildning.

Kännedom om äldre historia är viktig för att förstå den senare utvecklingen och för att vi ska förstå referenser i samtal både här i Sverige och ute i världen. Nutidsförståelse är ett annat skäl.

Medborgarfostran kräver att demo­kratin i Aten tas upp. Kunskap om människors villkor i det äldre förflutna behövs framför allt för att vi ska förstå vad det kan innebära att vara människa.

Människor i andra tider har ofta resonerat annorlunda än vi gör i dag. Historien ger oss perspektiv på oss själva och öppnar handlingsalternativ.

Kursplanen i historia skriver fram stoff, perspektiv och förmågor. Det är på flera sätt ett mer komplext ämne nu än tidigare. Vi kan ifrågasätta vilken grundläggande berättelse som ämnet ska ge eleverna. I vilket sammanhang skriver vi in oss själva och vårt land?

Man kan också ifrågasätta kursplanens starka betoning av kunskapskrav, för mycket av det som historia bidrar med kan svårligen mätas. Ständiga bedömningar stressar både elever och lärare.

Vi behöver en bra och meningsfull historieundervisning. För att åstadkomma det behövs välutbildade lärare. Men ämnet behöver också fler timmar än vad som ges i dag.

Gränsen är sedan länge passerad. Skolverket skriver i sin konsekvensutredning att historieämnet behöver fler timmar för att hinna med antiken. Det är bara att hålla med. Politikerna måste skjuta till fler timmar till ämnet, både i grundskolan och på gymnasiet.