Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-23 05:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/lagg-ner-bromma-och-lat-arlanda-ta-over/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Lägg ner Bromma och stoppa nya banor på Arlanda”

Bromma flygplats, som har drygt 7 procent av Arlandas trafik, har flera gånger hotats av nedläggning. Foto: Fredrik Funck

INSÄNDARE. Lägg ner Bromma och stoppa nya banor på Arlanda. Någon storskalig utbyggnad behöv inte, eftersom ökad klimatmedvetenhet gör att allt färre tar flyget, skriver Lars Wedén och David Lundqvist.

Fram till 2017 ökade flygtrafiken på Arlanda kontinuerligt. Året blev ett rekordår med nära 27 miljoner passagerare. 

Utvecklingen hade pekat uppåt under nästan alla tidigare år och fått Arlandas aktörer att se framför sig en trafik på 40 miljoner passagerare 2040, och på sikt 70 miljoner, per år. För det skulle behövas en fjärde bana, och kanske en femte, enligt den plan som lades fram i februari 2017. 

Men i slutet samma år vände kurvorna vände nedåt. Helåret 2018 uppvisade ett lägre antal landningar och bara en oväntat låg ökning av antalet passagerare jämfört med 2017.

Årets statistik bekräftar trendbrottet, senast i siffrorna från Swedavia för augusti som kom häromdagen. Hittills visar alla årets månader ett lägre passagerarantal jämfört med året före. Det är ett tydligt tecken på ökad konsumentmedvetenhet om flygets klimatpåverkan. 

Denna ökade medvetenhet har dock inte nått alla. Ett antal lokala moderatpolitiker i Stockholmsregionen argumenterar i en debattartikel i Svenska Dagbladet (8 juli 2019) för ökat flygande och utbyggnad av Arlandas bankapacitet.

Det är ett exempel på faktaförnekelse och ogrundad teknikoptimism. Det finns ingen möjlighet att nå minskad klimatpåverkan med fördubblad flygtrafik. 

Det är bra med teknisk utveckling som ökad inblandning av biobränslen och utveckling av el-flygplan. Det är dock helt otillräckligt för att minska flygets klimatpåverkan inom den 5–10-årsperiod då utsläppen måste vända nedåt.

Här är några skäl:

• Biobränsletillgången är begränsad. När världens fossila energiförsörjning (cirka 80 procent i dag) skall ersättas av annat, är trängseln stor. 

• Även biobränslen bidrar till klimateffekten. Kolatomer från dessa skiljer sig inte från fossila bränslen. Den utsläppta koldioxiden återupptas visserligen, men processen tar årtionden – upp till 100 år.

• Höghöjdseffekten. Flygande på hög höjd ger en klimatskadlig ”mereffekt” oavsett bränsle som är lika stor som från de primära bränsleutsläppen.

En fördubbling av flygandet kommer inte att ske när flyget så småningom belastas med rimliga bränsle-/klimatkostnader. Man kan här förutse en minskning av det flygresande som står för cirka 80 procent, nämligen privatresorna. 

Även med begränsad utveckling av flyget kan Arlandaområdet vara ett betydande nationellt och regionalt centrum och viktig arbetsplats. En förutsättning är att Bromma flygplats läggs ner och att Arlanda blir regionens enda flygplats. 

En annan förutsättning är att tågtrafiken utvecklas så att Arlanda blir ett verkligt trafiknav för alla transportslag med smidig omstigning mellan tåglinjer och mellan tåg och flyg – självklart utan extra avgift för av- och påstigning som nu. 

En tredje förutsättning är att kollektivtrafiken till/från/inom Arlandaområdet optimeras så att alla invånare i Stockholmsregionen får säker, billig och frekvent spårbunden service till området. 

Med dessa förutsättningar skulle ambitionerna för Arlanda Airport City med det strategiska läget mellan landets största och fjärde stad kunna uppfyllas. 

Vare sig Sverige, Stockholmsregionen eller Sigtuna kommun har dock för sin befolknings del behov av fördubblad flygverksamhet på Arlanda eller ytterligare banor. För kommunerna, regionen och staten vore det klokt att inse att stora investeringar i utbyggd flygkapacitet är som att kasta pengar i sjön. Gör därför en realistisk framtidsplanering för Arlanda.