Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 22:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/lagradets-tankevurpa-om-de-ensamkommande/

DN Åsikt

DN Åsikt. Lagrådets tankevurpa om de ensamkommande

Tidsaspekten har alltid varit en del av lagstiftningen och kan inte avskaffas av Lagrådet, som i fallet med gymnasielagen agerar mer politiskt än juridiskt när det gäller de ensamkommande.

Lagrådets yttrande över nya gymnasielagen kom som en kalldusch för alla oss som hoppas och tror att den ska kunna rädda en stor del av de ensamkommande ungdomarna från deportation, lidande och död. ”Ett hafsverk”, säger Lagrådet – och det kanske stämmer . Men vad man framför allt ondgör sig över är följande:

”Det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd. Även i svensk rätt i övrigt är det inte en princip att låta utdragna handläggningstider i sig vara skäl för att bifalla ansökningar av olika slag.”

Om detta skriver Ulf Appelgren i ett inlägg på DN Åsikt:

”Det är ju Migrationsverkets årslånga handläggningstider som gjort att flertalet barn som kom 2015 blivit behandlade enligt lagregler som gäller för vuxna.”

Just så! Det handlar inte om att människor, vilka som helst, fått vänta på handläggning och beslut. Det handlar om att barn fått vänta så länge att de hunnit bli vuxna – och att detta medfört att beslutet blivit ett annat än om det avgjorts inom rimlig tid.

Låt mig få framställa en liknelse:

De långa väntetiderna inom sjukvården är och har länge varit ett problem, inte minst när det gäller akuta och potentiellt dödliga sjukdomar som till exempel cancer. Den som utreds och får behandling i tid, har goda chanser att tillfriskna. Den som får vänta för länge, hamnar i det tröstlösa spår som oundvikligen leder till lidande och död.

Låt oss säga att regeringen i vetskap om detta kommer med ett förslag om att alla med misstänkt cancer måste komma under vård och behandling inom sju dagar. En tvingande lag om snabbspår där sjukvårdskolosserna inte har någon möjlighet att såsa och fördröja. En lag som handlar om omprioriteringar och effektiviseringar inom vården!  Utmärkt! Så går förslaget till Lagrådet som efter ett tag kommer med följande utlåtande:

I svensk rätt är det inte en princip att låta utdragna väntetider i sig vara skäl för undantag av olika slag. Det faktum att personerna under handläggningstiden kan komma att ändra status - i det här fallet från levande till död - kan inte utgöra enda skälet för en lagändring.

”Tiden är ingenting”, sade en gång Hans Alfredsson. Samma sak säger nu Lagrådet när man sågar den nya gymnasielagen. Tidsaspekten är ointressant, den får inte påverka lagar och regler. Trots att jag inte är någon juridisk expert skulle jag kunna räkna upp mängder av lagar, samtliga godkända av Lagrådet, där tidsaspekten faktiskt är det centrala elementet som vårdgarantin till exempel.

Det kusliga med Lagrådets yttrande är den doft av politiskt ställningstagande den utsöndrar. Och när inte ens Lagrådet kan skilja på politik och juridik, då skakas samhället i sina grundvalar.