Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 11:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/lat-oss-fa-ha-var-minnesdag-ifred/

DN Åsikt

DN Åsikt. Låt oss få ha vår minnesdag ifred

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans fru Ulla på årsdagen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Foto: Lisa Mattisson

En dag för att minnas och ett tillfälle att sörja. Eller en dag för att plocka billiga poäng inför stundande val? Till och med på årsdagen för terrorattentatet tvingades vi lyssna till löften om hårdare lagar för papperslösa och fler förvarsplatser. Snälla politiker, medier och debattörer. Kan vi inte få ha vår minnesdag ifred?

I  lördags hedrades offren för terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm för ett år sedan. Jag var själv där, utanför Centralstationen, i vimlet av människor som skrek och sprang i panik för att de trodde att någon sköt. Det var en fruktansvärd upplevelse.

Min vän som var med mig, och som är från Syrien, fick en panikångestattack. Hon sade efteråt att hon aldrig varit så rädd, inte ens när bomberna föll i hennes hemland. För sådant händer inte här, i trygga Sverige.

Men det gör det ju uppenbarligen. Vår skräck var total och ändå kan jag inte tänka mig hur det var för dem som blev terroristens offer, eller för deras anhöriga. Självklart ska vi hedra offren och dem som utan tanke på sin egen säkerhet, försökte rädda liv denna aprildag.

Men snälla politiker, snälla medier och snälla debattörer. Kan vi inte bara låta det vara just det? En dag för att minnas, ett tillfälle att sörja? Till och med på årsdagen för terrorattentatet måste vi lyssna till ”löften” om hårdare lagar för papperslösa och fler förvarsplatser. Allt för att hitta syndabockar. Allt för att plocka billiga poäng inför stundande val.

När jag läser DN på årsdagen får jag nästan en känsla av att statsminister Stefan Löfven (S) tittat igenom alla tidningar och scannat sociala medier från våren 2017 för att plocka godbitarna.  "Hm ... Här säger Anna Kinberg Batra (M) något intressant: ’Ett nej ska vara ett nej’ ... Det tar vi! Det låter bra. Och här ... talar Jimmie Åkesson (SD) om att sätta alla som fått avslag i förvar ... Det kan jag göra nåt av.”

Kanske lite överdrivet. Men ni fattar grejen. Långsamt har positionerna förflyttats. Från ”mitt Europa bygger inga murar” har vi fått en statsminister som vill att ”fler måste lämna landet”. Han vill snarare bygga fler murar – runt människor vars enda brott är att de är rädda för sina liv.

Ja, det stämmer sannolikt att mannen som körde lastbilen befann sig här fast han inte hade tillstånd till det. Och det stämmer att det finns många som lever ”under jorden” i Sverige, antingen frivilligt eller för att deras utvisning ännu inte hunnit verkställas. Men att dra paralleller mellan dessa två faktum är att outtalat dra slutsatsen att alla papperslösa är potentiella terrorister. Det är ett väldigt mörkt och farligt spel att ägna sig åt. Ett spel som, om ni kommer ihåg, våra brunaste partier ledde med fanan högt, och som de andra partierna snart hakade på.

Då börjar den igen, hetsjakten på människor som står allra längst ner på samhällsstegen. Som flytt från förtryck, fattigdom och krig. Som förlorat allt. Som är kvar i det här landet för att de inte kan, inte vågar återvända hem. Och som vi väl kan sparka lite mer på, så här på årsdagen. Årsdagen av den händelse ingen av oss kommer, eller ska, glömma.

Snälla politiker. Snälla medier. Snälla debattörer. Låt oss få ha vår minnesdag ifred.