Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 21:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/lobbyistregister-kravs-for-att-oka-transperensen/

DN Åsikt

DN Åsikt. Lobbyregister krävs för att öka transperensen

Lobbyister agerar ibland öppet på politiska partiers möten, som hör på Kristdemokraternas riksting i Norrköping 2008. Men lobbysternas påverkan sker också dolt. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Inför ett digitalt lobbyregister där alla kan följa vilka aktörer och i vilken omfattning de varit med och påverkat i olika beslut. Ökad transparens skulle öka förtroendet för politiken.

Lobbyism utövas av alla som på olika sätt försöker påverka beslut som rör egna, företagens eller civilsamhällets intressen. Politiker behöver information för sina beslut och en stor del av denna bistår lobbyister med.

Men när viktiga lagar, beslut och myndigheter påverkas mer av kommersiella intressen än samhällsaktörer vars främsta intresse är att jobba för utveckling och bättre villkor inom exempelvis miljö och välfärd kan det vara ett demokratiskt problem. När medborgare och medier har svårt att se vilka som är med och formar vårt samhälle skapar det misstroende och alienation.

Sverige saknar förutom ett lobbyregister även en definition av lobbyism och vem som utövar den, vilket öppnar upp för påverkansarbete långt utanför riksdagen; in i skolorna, vården och ut i medierna.

Första avsnittet av SVT:s ”Länge leve demokratin” med Jan Scherman visar att bristande resurser till riksdagsledamöterna gjort dem lika överhopade av administrativa göromål som lärare, poliser och journalister. Det ger öppet mål för kommersiella intressen att bistå med information i varierande form. Den stressade journalisten publicerar pressreleaser och företagsfinansierad forskning. När budgeten för läromedel är slut tvingas lärare beställa gratis läromedel där Svenskt Näringsliv skriver om miljö och hållbarhet, Nordic Sugar om hälsa (och som berättar att socker inte är så farligt) och Astra Zeneca pratar om tonårshjärnan och vikten av god sömn. Skräddarsydd information från företag ges till riksdagsledamöter, som får allt mindre tid att möta sina väljare. Och så – med rätta – växer politikerföraktet, tvivlet på medierna och kritiken av lärarna.

Det finns många vrål ute i samhället: ”Vårdvrålet”, ”Förskolevrålet” och andra föreningar och grupper som startats för att människor vill göra sina röster hörda, men som alla verkar väga lätt i politikernas lobbyvågskål. Ett lobbyregister hade kunnat bekräfta om så är fallet. Men uteblivna och krympande resurser när misstankar om att det inte är folket politikerna lyssnar på. Politiker verkar istället springa benen av sig för att locka hit och behålla storföretagen i Sverige – med rabatter, skattelättnader och marknadsandelar vilket bidrar till ojuste konkurrens mot våra små och medelstora företag. Globala jättar ställer länder mot varandra för att pressa skatten, men planerar ändå ut miljarder från samhällsnyttan. Det är socialt och ekonomiskt ohållbart att våra politiker i så hög grad förlitar sig på att vinstdrivande storbolag ska ta hand om grundläggande samhällsbehov. När bolagen kramat vinsten ur sina respektive områden vänder de ryggen åt de stora bostadsbehoven, järnvägarnas underhåll, ackumulerande behov inom skola och välfärd.

Frankrike införde 2017 ett register som bland annat tvingar kommersiella intressen att redovisa ärende, uppdragsgivare och kostnader för lobbyarbete.

Det svenska lobbyregistret skulle fungera som en digital och lättöverskådlig plattform där journalister, medborgare och politiker kan följa vilka aktörer och i vilken omfattning de varit med och påverkat i olika beslutsprocesser. Registret skulle även utformas för att bjuda in till ett bredare påverkansarbete från andra intressen.

Transparensen skulle kunna bidra till ett större förtroende för politiken och hjälpa våra folkvalda att kontinuerligt påminnas om sitt demokratiska uppdrag.