Insändare. ”Löfven måste byta strategi för att rädda liv”

Våra liv domineras av covid-19-epidemin. Den hotar att döda ett stort antal mor- och farföräldrar och de nuvarande svenska kontrollinsatserna verkar acceptera det. De accepterar också, eftersom skolorna inte stängs, att lägga en enorm framtida börda på barnen, som riskerar att dra hem smittan och infektera och potentiellt döda en del av sina föräldrar och mor- och farföräldrar.

Statsminister Stefan Löfven och regeringen har valt att följa råden från Folkhälsomyndigheten, trots att de avviker från WHO:s rekommendationer om testning och en mångfacetterad strategi, inklusive social distansering. Det är i sort sett så man framgångsrikt gått till väga i Sydkorea och i många andra asiatiska länder: Taiwan, Hongkong och Singapore och som man den senaste veckan också börjat göra i Storbritannien.

Enligt den strategi Sverige valt på testas bara gamla, allvarligt sjuka och hälsovårdspersonal. Folkhälsomyndigheten underskattar möjligheten att begränsa spridningen genom testning och kontaktspårning med avancerad teknologi.

Betydelsen av denna spårning är förstås ringa vid hög överföring av smitta och många infekterade, men ökar om dessa minskar. Den sänder psykologiskt också en signal till folk att myndigheterna bryr sig om dem.

Den enda vägen att följa epidemin är nu genom att räkna antalet döda. Det har hittills inrapporterats 36 döda i Sverige. Om man grovt räknat antar att 1 procent av de infekterade dör och att epidemin fördubblas var femte dag skulle vi nu ha 8.000- 9.000 nyinfekterade patienter per dag.

Om tio dagar skulle detta kunna leda till cirka 100 nya patienter per dag som kräver intensivvård. Dessa är grova uppskattningar eftersom mer pålitliga siffror från Folkhälsomyndigheten inte rapporteras.

Vi kan hoppas att denna siffra är alltför hög och att överföringen reducerats främst tack vare begränsat antal individer i möten, omfattande information från Folkhälsomyndigheten och kanske framför allt genom beslut tagna av individer att inte besöka affärer, biografer och restauranger.

De allvarligt sjuka kommer annars översvämma sjukvårdssystemet. Ett kraftfullt agerande och snabbt ingripande från statsministern sida skulle kunna reducera transmissionen ytterligare.

Vi ser ju hur situationen är i Italien. Och vi ligger bara några veckor efter dem. Italien har stängt ner hela landet, liksom också Frankrike och Spanien och nu även Tyskland. En sådan åtgärd kan ha effekt inom några veckor. Varför tveka? Om några veckor/månader kan verksamma mediciner redan ha blivit godkända för användning.

Folkhälsomyndigheten verkar ha fastnat i sitt tänkande och myndighetens ledning är kanske av prestigeskäl oförmögen att ta sig ur det. Myndigheten bör tydligt motivera sin strategi och förklara varför den inte följer WHO:s rekommendationer.

Vi kan inte kapitulera! Storbritannien som tidigare hade samma strategi som Sverige har nu helt lagt om, som det förefaller på basen av en modelleringsstudie från Imperial College Covid-19 Response Team, som drar slutsatsen att drastiska åtgärder måste sättas in direkt för att inte sjukvårdssystemet ska svämmas över och tiotusentals människor avlida.

Sådana drastiska åtgärder är inte nya. De verkar också ha skyddat människor i vissa samhällen från spanska sjukan för hundra år sedan.

Vi känner till utvecklingen – vi ser den framför oss i södra Europa. Det finns ingen anledning att vänta. Det är dags för statsministern att ta över ledningen för kontrollarbetet - i samarbete med Folkhälsomyndigheten.

Detta är ett politiskt beslut för att skydda Sverige. Saktfärdigheten hos en myndighet kan inte få hindra statsministern.

Premiärminister Boris Johnson har tagit ledningen i Storbritannien. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har försökt få tyskarna med sig genom sitt utmärkta tv-framträdande nyligen. Det är nu Stefan Löfvens skyldighet att göra samma sak i Sverige. Det är vårt främsta hopp.