Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-25 19:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/manga-larare-fortjanade-inte-lonehojningen/

DN Åsikt

DN Åsikt. Många lärare förtjänar inte lönehöjningen

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Över ett år har gått sedan lärarlyftet genomfördes. Reformen har dock slagit snett i många kommuner. Lönelyftet har gått till löneutjämning i stället för att premiera duktiga pedagoger. Från dessa kommuner bör regeringen kräva tillbaka pengarna.

För drygt ett år sedan avslutade jag min tjänst som lärare och utvecklingsledare i protest mot lärarlönelyftet – en reform som riktade sig till de särskilt kvalificerade, inte för lång och trogen tjänst.

Anledningen till varför kommuner valde att hitta på egna riktlinjer kring hur pengarna skulle fördelas är simpel: vi vågar inte säga sanningen, att många lärare gör ett dåligt jobb.

Att jobba hårt är inte synonymt till att jobba bra. Många lärare jobbar extremt hårt, de gräver och gräver, sliter och sliter. Dock gräver de åt fel håll. Rättare sagt gräver de djupare ner i de mönster som skolan fortfarande, över hundra år senare, styrs av.

Syftet med denna reform var att skapa utveckling i verksamheten, öka kvaliteten i undervisningen, genom att belöna särskilt kvalificerade pedagoger. Men i min kommun gick pengarna i stället till de som arbetat längst. Efter försök till diskussion med del av beslutsfattande fick jag till svar ”jag vet inte vad du tycker om dina kollegor, men jag tycker alla mina kollegor förtjänar vartenda öre”.

Beslutsfattande påstår att alla lärare är särskilt kvalificerade och uppfyller minst ett av de krav som reformen behandlar. Om det vore så väl hade vi aldrig behövt reformen i första taget. Faktum är att många av de som fick lärarlönelyftet inte förtjänade det, enligt hur förordningen är skriven.

Hade syftet varit att utjämna löneklyftan hade jag varit tyst. Det var inte syftet med denna förordning. Nu signalerar vi i stället att nytänkande och innovation inte värdesätts, utan lång och trogen tjänst inom samma kommun.

Du som arbetat över 20 år på en och samma skola, som jobbar hårt men inte är duktig på det du gör, har fått ett kvitto i handen på att du inte heller behöver utvecklas eller förändra din praktik. ”Varsågod, 2.500 kr extra varje månad, fortsätt så”.

Om pengarna hade använts som de var ämnade hade vi antagligen fått ett lika stort missnöje, men detta missnöje hade varit på bekostnad av förändring och utveckling.

Många hårt arbetande, duktiga, nytänkande och utvecklingsbenägna lärare fick del av pengarna på min skola men många sådana lärare fick också inte. Vissa fick som inte borde ha fått. Hade i stället pengarna fördelats enligt kraven för särskilt kvalificerade lärare hade vi signalerat åt vilket håll vi bör gräva. Hade du inte fått hade du antingen förändrats eller också slutat.

Tyvärr har många av landets kommuner, exempelvis Trollhättan, Östersund, Göteborg, Falun (för att nämna ett fåtal) inte hanterat lärarlönelyftet rätt.

Läser man vad Skolverket publicerade är syftet och kriterierna tydliga, men kommunikationen har däremot inte varit det då vissa kommuner använt pengarna till löneutjämning. Andra har gått in och kompenserat lärare som inte omfattats av pengarna och detta visar att man inte beaktat kriterierna eller förstått syftet.

Regeringens vision samt det faktiska syftet med denna satsning borde ha kommunicerats tydligare till kommunerna, likväl som att kommunerna borde kunnat ha vågat tolka förordningen mycket bättre än vad de gjorde.

Regeringen bör därför kräva att många kommuner betalar tillbaka pengarna.