Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 14:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/mediernas-ointresse-demokratiskt-problem-infor-eu-valet/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Mediernas ointresse demokratiskt problem inför EU-valet”

Plenum i EU-parlamentet i Strasbourg.
Plenum i EU-parlamentet i Strasbourg. Foto: Henrik Montgomery/TT

Svenska mediers ointresse för EU-frågor är ett demokratiskt problem inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Många väljare har nog inte en aning om vad EU-parlamentarikerna som valdes för fem år sedan uträttat, skriver läsaren Nils-Åke Sandström. 

Rätta artikel

Trots att Sverige varit fullvärdig medlem i EU sedan 1995 ligger EU-frågorna i nära nog kompakt medieskugga.

Ibland dyker det upp myter om galna beslut, som EU påstås ha fattat. Många minns kanske nyheten gurkor som inte fick säljas som gurkor om de inte är tillräckligt raka, att kyrkor kanske inte skulle få servera bullar till kaffet och ett eventuellt förbud mot lakritspipor.

Några tror säkert fortfarande på dessa vandringssägner. Men varför är då svenska medier fortfarande så ointresserade av att föra ut seriös information om EU-frågor? I dagens it-samhälle kan man inte skylla på att Bryssel ligger långt borta.

EU-samarbetet startade en gång som ett fredsprojekt, men i vår globaliserade värd behöver vi även regler som hindrar spridning av gifter, kemikalier och andra miljöskadliga ämnen.

Nyligen fattade EU:s medlemsländer ett beslut som kommer att rädda hundratusentals människor från att dö på grund av antibiotikaresistens. Detta måste betecknas som ett historiskt beslut. Varför tycker då inte medierna att detta är något att rapportera om? Ett mycket kort inslag visades i tv, men nästan inte något alls skrevs i tidningarna.

Antibiotikaresistens beräknas leda till 33.000 dödsfall per år i EU och 700.000 dödsfall per år globalt. I Sverige har vi elva gånger lägre användning av antibiotika än genomsnittet i Europa. Det är därför viktigt att resten av EU och världen i övrigt att komma ikapp.

När vi köper en kyckling i butiken har vi inte en aning om den fått antibiotika i förebyggande syfte eller kanske bara för att växa snabbare. Därför är det viktigt att vi har samma regler.

I EU är man överens om att ta krafttag mot spridningen av antibiotikaresistens. Genom beslutet blir det förbjudet att skriva ut antibiotika innan en klinisk bedömning av djuret gjorts.

Hela 70 procent av den antibiotika som används i USA exempelvis går till betesdjur och inte till människor. Därför var det också viktigt att kött som importeras in till EU ska genomgå samma hårda krav, som inom EU. Det innebär att tredjeländer måste förbjuda att använda antibiotika förebyggande, tillväxtfrämjande eller gruppbehandling av djur. 

Beslutet är fattat under ett trepartsmöte mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet och har nu också formellt godkänts av parlamentet och medlemsländerna.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) som länge varit engagerad i frågan var med som enda svensk och fattade beslutet. Han betecknar det som ett historiskt beslut. Men varför är det så tyst i massmedia om vad EU diskuterar och beslutar?

Den 26 maj ska vi välja ledamöter i EU-parlamentet. Det har då gått fem år sedan förra EU-valet och jag är nog inte ensam om att inte veta så mycket om vad som hänt och beslutats under den senaste perioden och vad de svenska ledamöterna uträttat och hur de röstat i viktiga beslut.

Många har uppfattningen att EU fattar beslut som är byråkratiska, obekväma och alltför detaljreglerande. Detta är mycket olyckligt och farligt, eftersom det ger nationalistiska och populistiska grupper argument när de vill isolera Sverige.

Självfallet ska EU inte i onödan reglera vår tillvaro, men i vår globaliserade värld behövs det inom många områden internationellt samarbete och gemensamma regler. Information om detta är viktigt och massmedia har där en mycket stor uppgift att verkligen bevaka och föra ut information kring frågorna.

Jag skulle troligen inte ha känt till något om beslutet gällande antibiotikaanvändning, om jag inte av en tillfällighet råkat läsa ett pressmeddelande från i somras som skickats ut av Fredrick Federley.