Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Minskat matsvinn viktigare än att sluta äta kött

Matsvinn är ett större problem än produktion och konsumtion av kött. Storskalig produktion av vegetabilier är på många sätt ett lika stort problem som storskalig köttproduktion.

Det sägs att vi slänger en tredjedel av alla livsmedel vi producerar. Tyvärr räcker det inte för att kvantifiera eller beskriva problemets omfattning. Om man lägger till produktionssvinn och annat som går förlorat hamnar bara hälften av all mat i våra magar. Att i det läget som Jonas Paulsson vifta bort sådana fakta är att bita den hand som föder oss.

Matsvinnet är ett resursslöseri av monumentala mått. Vi befinner oss i den sjätte största massutrotningen i planetens historia och storskaligt jordbruk har en stor del av skulden. Tio procent av våra växthusgasutsläpp kommer från matsvinnet, en fjärdedel av alla vår klimatpåverkan härrör från livsmedelskedjan och 70 procent av allt färskvatten används inom jordbruket.

Den gemensamma faktorn är människan. Vi är både roten till det onda och bara vi  kan och vi måste snabbt ställa saker tillrätta. För det kräver systemperspektiv, analysförmåga och bred uppslutning. Därför är stuprörsperspektivet och polariseringen som kommer till uttryck i Paulssons inlägg problematiskt för debatt och begränsar nödvändig lösningsorientering.

På en planet med begränsade resurser och stegrande temperaturer inger det hopp att se hur förståelsen för matsvinnets roll nått den yngre generationen, exemplifierat av Edith Wiks inlägg. Hon har rätt i att det måste bli mindre skambelagt att ta ansvar för matsvinnet. Vi måste snabbt ställa om från dagens ohållbara livsmedelsproduktion och- konsumtion och kraftigt minska vår klimat och- miljöpåverkan.

FN:s medlemsländer har genom hållbarhetsmål enats om att halvera svinnet i hela kedjan senast 2030. Till skillnad från Paulsson har de räknat ut att när hälften av jordbruket samlade resurser slösas bort då är det ett globalt samhällsproblem.

Två av världens främsta experter inom miljö och- klimatforskning är Johan Rockström och Johan Kuylenstierna. Med sina kollegor och medarbetare på Stockholm Resilience Centre respektive Stockholm Environment Institute har de sagt sitt om matsvinn. När den senare sommarpratade lämnade han ett enda råd till oss alla och det var att sluta slänga så mycket mat som vi gör. Den förra är vår internationella stjärna i klimatdebatten och professor Rockström har också han angett matsvinn som ett av sina fem viktigaste tips för att minska vår klimatbelastning.

En fjärdedel av Sveriges morötter, 16 procent av potatisen, 13 procent av löken går förlorad, liksom 4 procent av grisköttet, enligt Naturvårdsverket. Mest intressant är kanske att inte ens en procent av mjölken går till spillo. En lika förhastad analys som Paulsson gör i sin analys skulle omvänt kunna hävda att vi ur klimat och- matsvinnsperspektiv bör minska andelen vegetabilier till förmån för mejeri och köttproduktion, vilket jag förstås inte förordar.

Expertisen är enig om att matsvinnet är ett större problem än produktion och konsumtion av kött. Storskalig produktion av vegetabilier är på många sätt ett lika stort problem som storskalig köttproduktion för vår sargade planet.

Vi ser nu hur animaliekonsumtionen minskar i vår del av världen, vilket är välkommet. Men vi behöver göra mycket mer, vilket Hélene Williams framlägger i sin replik.

Lösningar finns på matsvinnsproblemet och jag och min ideella förening Matsvinnet kommer oförtrutet motarbeta svinnet genom kunskapsspridning. En god måltid är grunden till ett lyckligt liv så ät upp maten - och låt dig väl smaka!

 

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.