Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-22 17:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/missbruka-inte-barnkonventionen-i-idrotten/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Missbruka inte barnkonventionen i idrotten”

Foto: Christoffer Borg Mattisson

INSÄNDARE. Missbruka inte barnkonventionen när den blir lag vid årsskiftet. Lagen får inte bli ett verktyg för konflikter som kan lösas på andra sätt än genom polisiära utredningar, skriver Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet (RF).

”Jag vill köra spökboll.”

”Nej, kan vi inte köra banankull? Det är roligare.”

När många barn och unga samlas på samma ställe kan viljorna vara många. År 2009 beslutade vår stämma att det i RF:s stadgar och i idédokumentet ”Idrotten vill” ska förtydligas att all barn- och ungdomsverksamhet ska utgå från FN:s barnkonvention och alltid ha ett barnrättsperspektiv. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag

Det kommer att råda en del frågor kring hur vi ska tillämpa den nya lagen. Lever vi upp till den? Den nya lagen ger oss ytterligare skäl att se på verksamheten ur ett barnperspektiv för att säkerställa att vi lever som vi lär och lägga fokus på de områden där vi kan bli bättre. 

I dagens samhälle är ojämlikhet och stress några av de viktigaste frågorna. Att motverka ojämlikhet och stress för barn oavsett vem de är, var och hur de växer upp är oerhört viktigt. Vi vet att idrotten har stor betydelse som en mötesplats över gränser och att idrotten också ofta fungerar som en frizon – en plats där barn kan komma bort från det som upplevs som jobbigt i hemmet eller skolan.

Barnkonventionen som lag gäller för idrottsrörelsen. Det är en förutsättning för att vara en del av idrottsrörelsen att verksamheten, i förening såväl som förbund, bedrivs i enlighet med barnkonventionen. Men det finns utmaningar. Hur gör jag som ledare i praktiken med varje barns bästa när barnen vill olika och ledarna är få och tiden begränsad? 

Jag vill höja ett varningens finger till alla vuxna runt barn och ungdomar inom idrotten. Missbruka inte att barnkonventionen blivit lag! Lagen får inte bli ett verktyg för konflikter som kan lösas på andra sätt än genom polisiära utredningar. 

Varje år håller idrottsrörelsens närmare en miljon ideella ledare i 5 miljoner träningar med totalt 55 miljoner träningstillfällen. 1,3 miljoner barn och ungdomar av landets totalt 2,3 miljoner barn och ungdomar är medlemmar i idrottsrörelsen. Det är fantastiska och smått otroliga siffror. Men bakom siffrorna finns det som är än mer viktigt – rörelse i idrott tillsammans med kompisar med skratt, utveckling och gemenskap. 

I idrottsföreningar utvecklar vi oss inte bara inom vår respektive idrott, utan vi lär oss också mycket annat som vi inte alltid är medvetna om. Det rör sig till exempel om normer, värderingar, ansvar, hänsyn och medbestämmande. I kraft av vår omfattning och popularitet är idrottsrörelsen därför en mycket viktig uppväxtmiljö, kanske den viktigaste efter hemmet och skolan. 

Idrottsrörelsen har ett stort ansvar. Vi har gemensamt fattat beslut om att utveckla svensk idrott genom våra målsättningar i strategi 2025. När vi tränar och tävlar ska vi fokusera på att utveckla självförtroende, motivation, fysisk kompetens och kunskap hos alla som är med och lägga grunden för ett helt liv av idrott. Då får vi medlemmar som mår bra, starkare föreningar och ett starkare Sverige. 

Idrotten kan inte på egen hand lösa de utmaningar som samhället står inför. Men vi måste ta vårt ansvar, vilket vi vill och vilket vi gör. Vi behöver också modiga politiker på kommunal och riksnivå som vågar se till långsiktiga lösningar före kortsiktiga politiska eller ekonomiska vinster.

Vi behöver samverka med andra organisationer och samhällskrafter för att tillsammans hitta lösningar på lång sikt för att bidra till bättre hälsa, tryggare boende- och livsmiljöer med möjlighet till idrott, samvaro, gemenskap och tillhörighet. 

Det ska vara naturligt att idrotta i en förening oavsett ambition, ålder eller fysiska förutsättningar. Hur höga är trösklarna att börja för den som aldrig testat på tidigare? Samtidigt ska våra träningar och tävlingar vara bättre anpassade till de som faktiskt ska vara med. Idrott för barn blir bara meningsfullt om vi utformar den efter deras behov. Då kan det handla om mindre planer, enklare regler och ett mer lekfullt lärande där vi pratar om prestation och inte resultat. Det är förändringar som nu sker inom idrotten. 

Det finns inga garantier för att kränkande behandling inte förekommer även i idrottsrörelsen. Alla vuxna oavsett roll i idrottsrörelsen är ansvariga för att se till barns bästa och skapa säkra och trygga miljöer. Utbildnings- och diskussionsmaterialet ”Säkra trygga idrottsmiljöer” används runt om i landet av förbund och föreningar. Anvisningar för barn- och ungdomsidrott är ytterligare stöd för förbund och föreningar att luta sig mot i arbetet för barns rättigheter och trygghet.

I samverkan med Barnens rätt i samhället (Bris) har ”Barnens spelregler” tryckts och spridits i över 100 000 exemplar till föreningar, föräldrar, ledare och barn och ungdomar för att öka kunskap och medvetenhet om barns rättigheter. 

Det är genom det förebyggande arbetet och genom vårt strategiarbete mot 2025 som vi tillsammans skapar en bättre idrottsrörelse. Med långsiktigt stöd, förtroende och genom samverkan med andra kan vi bidra ännu mer. Så gör vi Sverige starkare - tillsammans.