Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 00:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/missnojda-larare-kan-inte-mota-elevernas-behov/

DN Åsikt

DN Åsikt. Missnöjda lärare kan inte möta elevernas behov

Patrik Finn ger i sitt inlägg sken av att vilja sätta eleven i skolans centrum i stället för läraren. Gott så, utan elever skulle skolan sakna skäl att finnas till. Men motsättningen som målas upp är en falsk sådan. Vad värre är, den är totalt omöjlig. Hur kan lärare som mår dåligt medverka till att sätta elevers behov i centrum?

Som många av mina kollegor vittnat om skapar lärarlönelyftet klyftor, motsättningar och missnöjdhet bland Sveriges lärare, både de som av skolledningen välsignats med extra tusenlappar och de som blivit utan. När reformen de facto inte leder till önskade resultat, vad är då poängen?

Att elevernas behov ska stå i centrum för skolans verksamhet skriver nog varenda lärare jag träffat under på, och Finn visar på reella problem. Brist på utmaningar, lektioner med oklara syften och undervisning av längre kvalitet är inte bra, men på vilket sätt blir skolan bättre av lärare som mår sämre?

Ja, eleverna är tvungna att gå i skolan medan vi lärare kan sluta. Kanske inte i morgon, men när våra anställningsvillkor tillåter. Men vad händer med skolan om vi gör det? På vilken sätt främjar det elevers behov om erfarna lärare slutar och ersätts av... vadå? Även bristen på utbildade lärare är mångomvittnad. De lärare vi redan har i skolan ska arbeta i tio, tjugo, kanske till och med trettio år till, och de kommer, med rätt motivation, med skolledningens stöd och med möjlighet till reflektion och fortbildning hela tiden att bli skickligare. Varje erfaren lärare som slutar i förtid är en investering av skolans tid och engagemang som går förlorad. Och antalet lärare spelar roll. Den bästa hälften av lärarna kan aldrig göra hela lärarkårens arbete, hur duktiga de än är.

Ja, lärare som behöver förbättra sin undervisning finns, och behöver få veta det. Men det ska ske i ett medarbetarsamtal med fokus på utveckling, inte genom ett besked i ett kuvert. Det ska inte finnas någon gräns för hur många lärare på en skola som får vara ”duktiga”. Och till skillnad från motsättningen som Finn målar upp så är det här en verklig sådan. Rektorer och skolledningar som behöver lägga sin tid på att administrera lärarlönelyftet har mindre tid att lägga på utvecklande ledarskap.

Och ja, lärarlönerna behöver ett lyft. Men varför inte öka det generella utrymmet för löneförhöjningar i stället för att lägga på skolledningarna bördan av ännu en lönesättning. Lönerna ses redan över regelbundet. Är en gång om året för sällan?

Missnöjda lärare som mår dåligt kan inte möta elevernas behov. Motiverade lärare med skolledningen bakom sig kan göra underverk i klassrummet. Det finns utrymme i skolan för att möta både personalens och elevernas behov. Eller för att göra alla missnöjda. Men missnöjda elever har inte nöjda lärare. Och missnöjda lärare gör inte ett bra jobb.