Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/missriktad-valvilja-passiviserar-nyanlanda/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Missriktad välvilja passiviserar nyanlända”

Väntande asylsökande på Migrationsverket i Solna. Foto: Marcus Ericsson/TT

Det svenska mottagandet av nyanlända fungerar inte. I stället för språkundervisning och jobb består vardagen av väntan och åter väntan. Samtidigt råder stor brist på arbetskraft, skriver bland andra Martin Elford, vd för Nyanlänt företagande.

Rätta artikel

Debatten om invandringens nytta eller skada leder till stora spänningar. Vad är det som orsakar dessa spänningar?

Dels är det en oförmåga att ta till vara den vilja och det engagemang som finns hos de invandrade att arbeta, tjäna pengar och betala skatt. Dels handlar det om den hos många fast förankrade uppfattningen att människor från andra kulturer inte kan bli en fungerande del av vårt samhälle.

Visst kostar det svenska skattebetalare att ta emot många flyktingar i ett kortare perspektiv. Men det är en vinst i ett längre perspektiv när de som kan arbeta och försörja sig genom anställning och/eller företagande gör det.

Dessutom innebär vårt låga födelsetal att vi måste importera arbetskraft om vi ska kunna upprätthålla ett välfärdssamhälle värt namnet, oavsett hur snabb teknikutvecklingen blir de närmaste årtiondena.

Redan i dag råder brist på arbetskraft, i anställning eller företagande, i både privat och offentlig sektor. Privata företag, inte minst småföretag, tackar nej till uppdrag på grund av arbetskraftsbrist. Vården, hemtjänsten och andra välfärdssektorer har också redan nu stor efterfrågan på personal.

Varför tar det så lång tid för invandrare att komma i arbete? En viktig orsak står att finna i den svenska chimären av omhändertagande och välvilja. Att det är en chimär visar den stora bristen på insatser i en asylsökandens vardag. Processen från asylansökan till egen försörjning består av väntan och åter väntan.

I stället för svenskundervisning från dag ett (det råder ingen brist på självstudieunderlag och det finns volontärer som mer än gärna hjälper till) sätts individer in i en vänteprocess som passiviserar. Kartläggning av individens bakgrund såväl professionellt som privat/personligt tillsammans med omedelbar introduktion om den svenska arbets- och företagsmarknad borde i stället börja dag ett.

Under snart tre år har Nyanlänt företagande (NF) som ägs av Företagarna Mälardalen och Stockholms län arbetat med att ge asylsökande och nyanlända/utrikes födda en introduktion till den svenska arbetsmarknaden såväl i form av anställning, företagande, egenanställning, frilans eller andra former.

Vi har svårt att via Arbetsförmedlingen, där individerna är inskrivna, komma i kontakt med dem. Orsakerna är flera, men några är sekretessregler, interna rutiner, upphandlingsregler som inte möjliggör för regionala lokala aktörer att ingå i Arbetsförmedlingens verktygslåda. 

Vi får gå andra vägar för att kontakta presumtiva deltagare: utbildningar i svenska för invandrare (SFI), föreningar och kommunernas arbetsmarknadsinsatser.

Förmågan att tala svenska är bristfällig oavsett om de fortfarande är asylsökande eller gått SFI. Men efter att ha deltagit i elva workshop med motiverande målbilder, upprättade av individerna själva, har deras svenska utvecklats extremt mycket.

Det som krävs är att alla individer som tar sig till Sverige med avsikt att skapa sig själva en bättre framtid och med detta via inkomst bidra till samhällsutvecklingen ska:

• Kartläggning av bakgrund, erfarenheter och kompetenser. Språkträning via med bland annat lärare och digitala språkprogram.

• Individuell målformulering baserad på yrkeskartläggning och introduktion om svensk arbetsmarknad både som arbetstagare som företagare.

• Vid beslut om uppehållstillstånd görs en analys om var i landet individens kompetenser och bakgrund förmodas bäst tas tillvara.

• Individen erbjuds en kommunplacering baserad på vad ovan sagts där arbetsmarknaden förmodas ha störst behov och/eller där individens entreprenörsförmåga bäst kan komma till sin rätt.

Insatserna ska utföras parallellt. Genom introduktion om den svenska arbets- och företagsmarknaden, med fokus på individens möjligheter till egen inkomst, kommer motivationen till att lära sig svenska språket automatiskt.

Den svenska omtanken blir i nuvarande skick en björntjänst för både nyanlända och svenskfödda. Alla som kan och vill måste ges realistiska möjligheter till arbete och försörjning och inte placeras i långbänk och passivisering.