Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-21 10:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/mobbade-elever-ska-ha-ratt-till-ett-ombud/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Mobbade elever ska ha rätt till ett ombud”

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman. Foto: Anette Nantell

INSÄNDARE. Mobbade elever ska ha rätt till ett ombud. Upprördheten över Barn- och elevombudet (BEO) är märklig, skriver Maria Refors Legge, doktorand i utbildningsrätt.

I tisdags beslutade Högsta domstolen (HD) att meddela prövningstillstånd för ett uppmärksammat fall om kränkande behandling. Målet drivs för elevens räkning av BEO, vilket också överensstämmer med ombudets och Skolinspektionens instruktion.

Att BEO driver enskilda elevers talan om skadestånd har beskrivits som något av en radikal företeelse. Den nya myndighetens verksamhet som ombud för barn i rättsliga tvister verkar vara så provocerande att vissa politiker talar om att BEO borde läggas ner.

Ur rättsvetenskaplig synvinkel är denna upprördhet över myndighetens processande ytterst märklig. I många fall som BEO driver behövs en rättslig process eftersom rättsläget är oklart och lagen otydlig.

I skollagen finns ett förbud mot att skolans personal kränker elever. Dessutom får i princip inte skolpersonal enligt regeringsformen använda några påtvingade kroppsliga ingrepp, det vill säga våld, mot barn eller elever, om det inte finns ett undantag för ett dylikt agerande i lag eller om ingreppet skett med stöd av brottsbalkens bestämmelser om nödvärn.

I skollagen finns inget stöd för att göra undantag från regeringsformens förbud mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Därför finns det finns tunga juridiska argument för att lärare inte ens får röra vid elever mot deras vilja om detta inte sker som en form av nödvärn.

En sådan ordning har bedömts vara ohållbar och i avgöranden från HD har man medgett undantag för sådana ingrepp som faller inom lärares så kallade tillsynsplikt. Denna tillsynsplikt är dock inte närmare definierad och är ytterst tveksam med tanke på det krav på lagstöd som regeringsformen ställer upp.

HD har dessutom sagt att vad som faller inom lärares tillsynsplikt får prövas från fall till fall. Då är det inte konstigt att BEO måste processa sådana fall.

Det är bra att vi har BEO. Elever som utsätts för kränkningar i skolan måste få rätt till ett ombud.

Innan BEO inrättades stod barn som utsatts för kränkningar i skolan i princip rättslösa. Detta inkluderar barn som utsatts för mobbning.

Vill politiker att vuxna i skolan ska få använda fysiska maktmedel mot barn, till exempel lyfta eller hålla i, måste man införa ett undantag i skollagen som påminner om polislagens där representanter för det allmänna ges möjlighet att ingripa fysiskt mot enskilda. Hur detta ska rimma med Sveriges åtaganden enligt FN:s barnkonvention är en annan fråga, men bägge dessa frågor är politiska.