Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Multitasking försämrar vår effektivitet

Att ”multitaska”, göra flera saker på en gång, kan ha sina sidor. På bilden stjärnmäklaren Fredrik Eklund i en taxi i New York. Foto: Alexander Mahmoud
Att ”multitaska”, göra flera saker på en gång, kan ha sina sidor. På bilden stjärnmäklaren Fredrik Eklund i en taxi i New York. Foto: Alexander Mahmoud

Att försöka göra flera saker samtidigt, som att titta i sin mobil under ett möte, kan minska en persons produktivitet med 40 procent. Det nya arbetslivet är inte anpassat till hjärnans arbetsminne som bara kan göra en sak i taget. Nu måste beslutsfattarna lyssna på den forskning som finns.

”Världsekonomin är söndersurfad”, löd en rubrik i Dagens industri den 14 februari. ”Produktiviteten i världen har fallit sedan 2007, trots all ny teknik. Detta förbryllar många ekonomer”, står det bland annat i artikeln.

Mig förvånar det inte. ”Multitasking” – att göra flera saker på en gång – tillsammans med öppna kontorslandskap och läsning på skärm påverkar resultatet av det vi gör.

Multitasking kan minska produktiviteten med 40 procent på individuell nivå, enligt forskare. Vår uppmärksamhet och vårt minne blir sämre och vi kommer in långsammare i en ny arbetsuppgift. Det gäller både äldre och yngre.

Kvinnor och personer över fyrtio år blir mer störda av dem som multitaskar under möten. De som multitaskar missar vad som tas upp på mötet – och de gör fler fel. De som täcker upp och räddar situationen blir irriterade. Motivationen på arbetsplatsen sjunker.

Redan när jag skrev min första bok 2008 visste forskare att arbetsminnet inte är utvecklat för öppna kontor. Arbetsminnet kan bara göra en sak i taget. Varje gång du blir störd flyttas ditt fokus från arbetsuppgiften till störningen. Det kan ta upp till 25 minuter att komma tillbaka till arbetsuppgiften.

Det är aldrig som att knäppa på och av en lampa. Arbetsminnets begränsningar förklarar också varför vi inte kan multitaska. Det här är processer som varit avgörande för att vi har överlevt som art och inte något vi kan göra oss av med hux flux. Vi kan eventuellt fokusera medvetet på två saker samtidigt om 2000 år, enligt forskare.

Det finns fortfarande lite forskning om aktivitetsbaserade kontor, så vi vet inte hur de fungerar. Det är känt att olika arbetsuppgifter kräver olika mycket hjärnkraft och ostörd tid. Trots det sitter de flesta kvar hos sina kollegor; de vill inte missa surret, skvallret och skratten.

I dag ska ”alla” arbetsgivare minska antalet skrivare. De anställda ska skriva ut mindre; helst inte alls. Vad innebär det för produktiviteten? Det går långsammare att läsa på skärm och läsförståelsen är sämre jämfört med papper. Redan 2007 visste man att en förklaring är att skärmen är bakgrundsbelyst; precis som dagens surfplattor och mobiler. I dag vet vi också att det är dubbelt så svårt att förstå texten på en mobil jämfört med en dator.

En ny undersökning visar att hjärnan blir mer stressad när den läser på skärm jämfört med papper. Det gäller både yngre och äldre. Hjärnan kan bearbeta budskap som är mer komplicerade, mer detaljerade och längre på papper. Innan studien uppgav deltagarna, att de tyckte att papper var sämre, men det stämmer inte med hur deras hjärnor har reagerat.

Det har aldrig varit lättare att misslyckas. Vi behöver inte ens anstränga oss. Vi har byggt in risken att misslyckas i miljö, teknik och kultur. Avdelningar, företag, branscher, offentlig sektor och utbildningsverksamheter underpresterar. Och när de flesta gör det märks det inte. Det är det nya normala.

Varför litar beslutsfattare mer på sina ekonomers kalkyler än forskning som visar att all utveckling måste anpassas till hjärnans sätt att arbeta för att lyckas? Kunskapen har funnits länge och det finns mycket att vinna.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.