Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 19:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/naivt-att-sverige-skulle-kunna-medla-i-venezuela/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Naivt att Sverige skulle kunna medla i Venezuela”

Manifestation i Venezuelas huvudstad Caracas för oppositionsledaren Juan Guaidó den 23 januari när han utropade sig själv till landets tillfällige president i väntan på ett nyval. Foto: Boris Vergara

Den svenska regeringen borde i likhet med många andra i västvärlden erkänna Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó som landets folkvalde president. Att tro att Sverige skulle kunna medla fram en lösning är naivt, skriver läsaren Sebastian Nilsson Qvist.

Rätta artikel

I en insändare på DN Åsikt (29 januari) argumenterar SSU Stockholms distriktsordförande Daniel Vencu Velasquez Castro mot ett erkännande av Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó.

Han påvisar en oroväckande okunskap om venezuelansk politik och samhälle. Vencu Velasquez Castro borde i stället stödja de som är legitimt folkvalda i Venezuela.

SSU-ordföranden talar högt om samhällsutvecklingen under Chavez, bland annat rörande den minskande analfabetismen och ekonomiska ojämlikheten. Det Vencu Velasquez Castro inte inser är att denna politik haft förödande konsekvenser. 

Enligt beräkningar från nyhetsbyrån Bloomberg har Venezuela en årlig hyperinflation på cirka 440.000 procent. Många människor har inte pengar till mat. Enligt BBC äter åtta av tio venzuelaner mindre och sex av tio går till sömns hungriga.

Detta kallas skämtsamt för ”Maduro-dieten”. Landet är misskött och det är ett resultat av undermåligt politiskt styre. 

Politiken under den tidigare presidenten Hugo Chavez och hans efterträdare Nicolas Maduro har baserats på auktoritär klientelism. Det innebär att ledare säkrar sin regeringsmakt genom att köpa politiskt stöd i olika socioekonomiska klasser för statliga pengar.

Denna verksamhet är i längden ohållbar. Det är något som andra latinamerikanska diktatorer använt sig av tidigare, bland annat den tidigare argentinska presidenten Juan Perón. Både Maduro och Chavez har huvudlöst slösat statliga oljepengar. Det har skapat dagens ohållbara situation.

Klientelismen och auktoritarianismen i Venezuela understryks allt tydligare av det faktum att båda ledarna använt sig av statligt våld för att slå ner politiskt oppositionella. Trots omfattande oegentligheter och uppenbart valfusk under parlamentsvalet 2017 lyckades oppositionen mot Maduro få majoritet.

För att säkra sin egen makt upphävde Maduro parlamentets befogenheter via den Maduro-positiva Högsta domstolen. Organisationen av amerikanska stater (OAS) beskrev detta händelseförlopp som en ”självkupp”.

Denna form av demokratiskt fulspel är inte väsensskilt från hur Maduro och Chavez agerat tidigare. Det följer ett tydligt mönster av auktoriatarianism.

Juan Guaidó är ledare för det folkligt valda parlamentet. Sveriges regering borde därför stödja hans roll som interimpresident tills säkra och rättvisa presidentval tagit plats. 

Alternativet skulle vara att den sittande semidiktatorn får ett förtroende som denna redan missbrukat. Att Maduro skulle sitta kvar som president till nästa valår, 2025, skulle ge honom och hans parti möjlighet att manipulera valet till deras fördel.

Att Sveriges regering naivt och förutsättningslöst ska sätta sig i förhandlingar och medla med en latinamerikansk ledare vore skadligt. Det skulle bara ge Maduros regering en legitmitet den inte förtjänar. 

Innehållet i Vencu Velasquez Castros insändare rimmar illa med Socialdemokraternas självpåstådda humanistiska och demokratiska tradition. Ordförande borde överse situationen närmare och stötta de som är folkvalda i Venezuela.