Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/nationella-prov-lurar-elever-om-betygen/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Nationella prov lurar elever om betygen”

Foto: Jessica Gow/TT

INSÄNDARE. De nationella proven i engelska lurar elever och föräldrar. Nu krävs en förändring, skriver Sara Bruun som representerar 660 engelsklärare.

Rätta artikel

Engelsklärare runt om i landet är upprörda över att det sammanvägda provbetyget riskerar att lura elever och föräldrar till att tro att eleven ska ha ett högre betyg än vad eleven i själva verket kommer att få. Lärare har protesterat mot detta i flera år, men tyvärr talat för döva öron.

På provkonstruktörernas ​webbplats​ kan man ta del av utvärderingar som lärare skickat in under åren. Sedan 2016 har de provansvariga vid Göteborgs universitet valt att inte redovisa mer än några få meningar av de kommentarer som skrivits. 

Lärare vittnar om att det inte är ”lönt” att skicka in utvärderingen av proven eftersom ”ingen ändå bryr sig”. 2014 skickades cirka 1.200 enkäter in, 2017 sjönk antalet till 281 och 2018 var det 300. Vår namninsamling har i dag 660 namn.

I år ställs problemet på sin spets då Skolverkets nya riktlinjer säger att provbetygen på nationella prov särskilt ska beaktas. I våra bedömningsanvisningar kan man läsa: ”Provbetyget ​[...] sammanfattar de kunskaper eleven har visat i det nationella provet. Resultatet på det nationella provet ska särskilt beaktas vid betygsättningen”.

Hur vi ska kunna göra det när principerna för sammanvägning av det nationella provets provbetyg och principerna för betygssättning inte stämmer överens? Det är även provbetyget som används i förhållande till elevernas slutbetyg när Skolverket publicerar statistik.

En elev som på nationella proven når B på att tala, C- på läs- hörförståelse och E+ på att skriva får det sammanvägda provbetyget C. Enligt principerna för betygsättning måste eleven ha uppfyllt alla delar av kunskapskravet för att nå C i slutbetyg. Eleven i exemplet kommer troligen få D i slutbetyg.

En elev som på nationella provet når E+ på att tala, C+ på läs- hörförståelse och F på att skriva får det sammanlagda provbetyget D. Enligt principerna för betygsättning ska alla delar av kunskapskravet vara uppfyllt på E-nivå för att eleven minst ska kunna få slutbetyget E. Eleven i detta exempel kommer att få F i slutbetyg om det är så att även övrigt bedömningsunderlag varit bedömt som F.

Tänk att du är förälder eller elev som inte har och inte ska behöva ha kunskaper om hur lärare sätter betyg. I medier har budskapet om att nationella prov ska ”väga tyngre” och särskilt beaktas trummats ut.

Ditt barn kommer hem och berättar glatt att hen fått E på nationella provet i engelska. Glädjen är stor tills dess att läraren hör av sig och berättar att ett E på nationella provet i engelska inte betyder E i slutbetyg för barnet. Föräldern kommer med all rätt tycka att detta är obegripligt.

Risken är nu hög att föräldern kontaktar rektor och trycker på för att det nationella provet ska väga tyngre, för det har ju både den nuvarande utbildningsministern Anna Ekström (S) och hennes företrädare Jan Björklund (L) sagt.

En påläst rektor backar upp sin personal och hänvisar till hur betygssättningsprinciperna fungerar och talar om för föräldern att lärarens bedömning är korrekt. En rektor som inte är lika påläst säger till föräldern att det nog har blivit ett missförstånd, pratar med läraren, säger att nationella provet ska särskilt beaktas och att det är rektors ansvar att det inte finns omotiverade avvikelser. Läraren känner sig pressad av rektor och väljer att sätta ett E.

Alla blir då glada, utom den betygsättande läraren samt läraren på den mottagande skolan som tar över en elev som inte kommer klara sina studier. Sedan om det handlar om övergångarna från årskurs sex, nio, gymnasiet eller till högskolan spelar ingen roll. Problemet är detsamma och betygsinflationen ett faktum.

Att lärare redan känner sig pressade av föräldrar och rektorer att sätta högre betyg än vad eleven egentligen förtjänar har det skrivits många artiklar om. Problemet med betygsinflation är välkänt.

Under tiden som denna artikel skrevs och diskussionen pågick mellan oss engelsklärare i vår Facebook–grupp fick jag ett flertal mejl där lärare vittnar om att de känner sig pressade av rektorer att sätta högre betyg än vad elever bör ha. Dessa rektorer lutar sig mot att de nationella proven särskilt ska beaktas och tycker att lärarna ska sätta E om provbetyget på nationella provet är E.

När principerna inte stämmer överens blir elever och föräldrar lurade till att tro att eleven kommer att få ett betyg den i praktiken inte kommer att få. De flesta engelsklärare väljer redan att inte visa det sammanvägda betyget för eleven eller som en lärare uttrycker det: ”Det sammanvägda betyget är bara för Skolverkets statistik. Det kan man inte bry sig om”.

Engelsklärare över landet gör olika i frågan om det sammanvägda provbetyget. Det leder till att svensk skola blir ännu mer ojämlik. I bedömningsanvisningar som vi lärare ska använda oss av står att provbetyget sammanfattar elevens kunskaper och att resultatet särskilt ska beaktas.

Det står även att provbetyget inte behöver vara detsamma som slutbetyget, men i Skolverkets allmänna råd som kom i fjol står att nationella proven särskilt ska beaktas. I råden står också att det är rektors ansvar att undersöka om det finns omotiverade avvikelser i betygen inom skolenheten och vid behov besluta om åtgärder för att komma till rätta med dem.

Risken för ökad betygsinflation och att lärarna utsätts för högre press och stress är överhängande så länge bedömningsprinciperna för nationella proven i engelska och betygsättningsprinciperna inte stämmer överens. Vi är många engelsklärare som kräver en förändring främst för våra elever och deras vårdnadshavares skull.