Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-17 11:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/nej-manniskan-ar-inte-bara-en-ekonomisk-varelse/

DN Åsikt

DN Åsikt. Nej, människan är inte bara en ekonomisk varelse

Fredrik Varfjell / NTB scanpix / TT
Fredrik Varfjell / NTB scanpix / TT

Sprickan mellan den naturliga människan och samhällets syn på människan som ekonomisk varelse växer för varje dag som går. Men inte en enda politiker eller ekonom ids närma sig detta systemfel.

Rätta artikel

Konsumtionen ökar, berättar de senaste undersökningarna. Och vi vet ju hur det låter när politiker och ekonomer sjunger innantill ur nothäftena. Bra för den ekonomiska tillväxten, bra för sysselsättningen, bra för vår välfärd...

Men för alla er som stannade hemma och instinktivt undvek våra köpcentrum under Black friday, ni som funderar över ifall vårt samhälle kan fortsätta med en förbrukningstakt som motsvarar fyra jordklot, ni som undrar varför ingen enda artikel eller analys av de katastrofala sjukskrivningarna och utbrändheten handlar om vår samhällskultur, om individualiseringen, tidshetsen eller den avdunstande känslan av samvaro och hjärta, ni som undrar varför i all sin dar samhället vill höja den nedre gränsen för pensionsåldern: Det finns en förklaring.

”Vi lever längre och det kostar”, säger det ekonomipolitiska autosvaret. En djupare förklaring är den alltmer utbredda synen på människan som en ekonomisk varelse varför alla former av nyskapat levnadsutrymme tvångsmässigt måste fyllas ut med lönearbete.

Budskapet till alla alerta pensionärer som fått en chans att ta ett djupt andetag och reflektera över livet eller äntligen kunna ägna sig åt sina drömmar är nu ”iväg och jobba med er, ännu har ni inte brunnit ut.” Samtidigt som graden av psykisk ohälsa slår nya rekord har antalet besök i köpcentrum fördubblats de senaste fem åren. ”Vi söker en verklighetsflykt, och det har gjorts satsningar på stora köpcentrum med många aktiviteter”, säger John Magnus Roos, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för Konsumtionsrapporten.

Är det våghalsigt att tro att verklighetsflykten har med verkligheten att göra? Att vi konsumerar för att finna gemenskap, identitet, värde, status, en nisch och en kick i en kultur som inte när oss med den verklighet vi behöver. Den extroverta människan, den aktiverade människan, den uppdaterade och maximalt energigivande människan, samhällets idealmänniska, håller på att krokna. Sprickan mellan den naturliga människan och denna samhällets vedträ till varelse växer för varje dag som går och allt fler faller ner i ravinen mellan förmåga och måsten. Inte en enda politiker eller ekonom ids närma sig detta systemfel annat än genom att återföra problemet till individnivå eller till den lokala arbetsplatsen.

Förklaringen är att våra politiker, våra opinionsbildare och myndigheter är systemförvaltare och inte samhällsförändrare. Och ska det hända någonting som kan skapa en förändring som exempelvis #metoo har gjort, så är det aktivism som gäller. Ett utvilat, klart sinne, vitalitet, närhet till naturen och mer samvaro med nära och kära tillhörde 90-talets framtidsvisioner om ökad livskvalitet i en tid då man fortfarande trodde att samhällsutvecklingen syftade till att göra människors liv bättre. I dag tycks samhällsutvecklingen mest tjäna sig själv.