Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 03:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/nobelstiftelsen-kan-klippa-banden-med-svenska-akademien/

DN Åsikt

DN Åsikt. Nobelstiftelsen bör klippa banden med Svenska Akademien

Den senaste litteraturpristagaren Kazuo Ishiguro applåderas under Nobelprisutdelningen i Konserthuset i Stockholm på Nobeldagen den 10 december. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Nobelstiftelsen behöver inte Svenska Akademien. Banden kan klippas av genom förändring av Nobelstiftelsens stadgar. En sådan ändring kallas permutation och är reglerad i lag. 

För drygt trettio år sedan skrev jag artiklar på DN Debatt om behovet att skapa större transparens i stiftelser och fonder som delar ut stipendier till kultur och andra välgörande ändamål. Dessa tankar utvecklade jag utvecklade i flera böcker. Opinionsläget och utredningar resulterade i en ny stiftelselag, om innebar större ordning och reda och möjlighet till djupare insyn.  

Svenska Akademien som även den delar ut stipendier visar ingen transparens i sin dagliga verksamhet, trots att verksamheten är skattebefriad. Kravet på insyn är därför starkt. Möjligheten till insyn i Akademiens arbete är obefintligt och kanske grogrund till den svåra situation institutionen befinner sig i dag.  

Särbo med Svenska Akademien är Nobelstiftelsen, som är en välrennomerad organisation med gott rykte över hela världen som ansvarar för de Nobelpriser som årligen delas ut under högtidliga former. Särboskapet mellan Svenska Akademien och Nobelstiftelsen är en följd av att ett av dessa priser, priset i litteratur, eller med Alfred Nobels ord priset för till den som inom litteraturen har producerat ”det utmärktaste i idealisk rigtning”, är knutet till Svenska Akademien. 

Nobelstiftelsen är med alla mått mätt större än Svenska Akademien, även om Akademien äger avundsvärd patina ända sedan slutet av 1700-talet. Nobelstiftelsen behöver inte Svenska Akademien. Den kan ersättas. Banden kan klippas av genom förändring av Nobelstiftelsens stadgar. En sådan ändring kallas permutation och är reglerad i lag. 

Allt har sin början när Alfred Nobel i sitt sista testamente förordnar att litteraturpriset skall utdelas ”af Akademien i Stockholm”. Enligt permutationslagen från 1972 kan sådana förordnanden ändras eller upphävas om bestämmelsen ”på grund av ändrade förhållanden ej längre kan iakttagas eller har bestämmelsen blivit uppenbart onyttig eller föreligger annat särskilt skäl”. 

Beslut om permutation fattas av Kammarkollegiet, ett modernt fungerande ämbetsverk. Ansökan kan i detta fall lämnas in av Nobelstiftelsens styrelse.

I den juridiska litteraturen finns redovisningar av permutationspraxis. Grundförutsättningarna för permutation kan i grova drag beskrivas enligt följande. Vid en prövning om ändamålet för stiftelser kan ändras tillämpas en restriktiv praxis. I fråga om permutation av förvaltningsföreskrifter för stiftelser – som den nu förevarande – fodras för bifall som regel endast att de blivit olämpliga eller opraktiska, allt under skydd för stiftarens intentioner. 

Nobelstiftelsen kan efter eventuell permutation av förvaltningsföreskriften skräddarsy de beredningsorgan som tillgodoser behovet av allsidighet, opartiskhet, bred kompetens och inte minst transparens för att dela ut Nobelpriset.