Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Öppna landskap är bra för biologisk mångfald

Riksdagen har bestämt att vi ska ha ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv . Till detta bidrar betande djur. Lägger vi ned svensk djurhållning kommer vi importera mer från länder med sämre djurskydd, mer antibiotikaförbrukning och högre klimatpåverkan, vilket strider mot generationsmålet. Mindre men bättre kött är vägen framåt.

Riksdagen har beslutat om ett antal miljökvalitetsmål, varav ett rikt odlingslandskap är ett. Ett rikt växt- och djurliv är ett annat liksom begränsad klimatpåverkan.

Odlingslandskapet har bidragit till stor mångfald i flora och fauna, men också till enfald i monokulturer. Låter vi landskapet växa igen kommer mångfalden kraftigt minska i stora delar av Sverige.

Vi har redan idag en brist på betade naturbetesmarker. Det är därför regeringen ger särskilt stöd till dessa. Innan boskapsskötseln utvecklades fanns ett stort antal betande vilda djur, som vi ersatt med nötkreatur och får.

Det är en missuppfattning att igenväxning skulle bidra till en biologisk mångfald och att hela Sverige var täckt av skog. Visst skulle vi få minskad klimatpåverkan om vi tog bort djuren, fram för allt nötkreatur och får, och planterade skog. Men det skulle innebära att vi skulle öka importen av animaliska livsmedel från länder med sämre förutsättningar avseende klimat, miljö, antibiotikaanvändning och djurskydd.

Det är orealistiskt att tro att hela Sveriges befolkning skulle sluta äta kött och mejeriprodukter. Detta strider mot det så kallade generationsmålet som innebär att de svenska miljöproblemen inte ska lösas genom att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.

Visst kan vi alla sluta äta animaliska livsmedel, men det är ett resursslöseri att inte använda Sveriges unika förutsättning att föda upp djur, som kan omvandla gräs och örter till högvärdigt protein. Att övergå helt till gris och kyckling skulle inte bidra till ökad biologisk mångfald.

Det finns många andra länder, inte minst fattiga, som inte skulle kunna försörja sin befolkning utan att utnyttja naturliga förutsättning för betande djur. Vi ska och måste äta mindre, men bättre kött. Det krävs fakta som stöder uppfattningen att svensk kött allmänt är sämre från djurskyddssynpunkt, avseende antibiotikaanvändning och miljöpåverkan än andra länder.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.