Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/ordningsbetyg-minskar-inte-stoket-i-skolan/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Ordningsbetyg minskar inte stöket i skolan”

Två elever tittar på sina slutbetyg från grundskolan. Foto: Jessica Gow/TT

Förslaget med ordningsbetyg eller omdömen är dåligt genomtänkt. Skolan kan bli lugnare med fler lärare och kuratorer, mindre klasser och pedagogiska inslag som stärker klassens sammanhållning, skriver läsaren Alf Ronnby.

Rätta artikel

Hur kan vissa politiker tro att man löser ordningsproblem i skolan med administrativa åtgärder? De stökiga elevernas föräldrar bryr sig oftast föga om hur barnen uppför sig i skolan. 

Förslaget med ordningsbetyg eller omdömen är dåligt genomtänkt och ytligt. Det kommer sannolikt inte att lösa några problem med stök och otrevligheter i klassrummet. Ordningsproblem i skolan är inget elevproblem – det är ett systemproblem.

Dagens skola är feltänkt och felorganiserad. De stökiga eleverna upplever inte att det är deras skola och att de har något som helst med ordningen i skolan att göra.

Den så kallade valfrihetsskolan är en katastrof för alla andra än de högpresterande eleverna – som ofta har medelklassföräldrar med höga ambitioner å barnens vägnar.

De flesta skolor har för stora klasser och för få lärare. Det går inte att skapa en klassgemenskap under dessa förhållanden. En bra skola innebär att eleverna känner gemenskap och ansvar för klassen, att stämningen är god i klassrummet och att förutsättningarna för att lära och utvecklas finns. 

Detta är grundbulten: elever och lärare tillsammans skapar andan och miljön och tar ansvar för hur det fungerar i klassen. Eleverna ska inte acceptera stök i klassrummet och ser tillsammans till att avvikare blir anpassade och inlemmade.

För att åstadkomma en annan anda i skolan krävs en rad reformer:

1. Slut på valfrihetsskolan. Upptagningsområden organiseras med eftersträvan av normalfördelning.

2. Betydligt mindre klasser, exempelvis högst 15 elever.

3. Betydligt fler lärare i förhållande till antal elever.

4. Lärarlag står tillsammans för lärandet av samma grupper av elever.

5. Pedagogiska inslag som stärker sammanhållningen och gemenskapen i klassen, lärarna inkluderade.

6. Eleverna ges ett visst inflytande att tillsammans med lärarna utforma kursplanen och lärandet.

7. Fler kuratorer i skolan, som kan föra samtal med elever som har svårt att passa in i gemenskapen och fungerar dåligt i skolan.

En reform av detta slag hade varit något att rösta om i riksdagen. Den kraschade Alliansens och Sverigedemokraternas förslag om ordningsbetyg är inte ens värd pappret det är skrivet på. Släng det i papperskorgen!