Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/plastskrap-i-haven-maste-bort/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Plastskräp i haven måste bort”

Konstverk av plast och annat skräp som hittats i havet i fynd i hamnen i danska Helsingör. Foto: Helena Larsson/TT

INSÄNDARE. Plasten i havet är ett akut problem för hela mänskligheten. Nu måste mängden onödig plast minska, återvinningen öka och produkter utformas så att de minimerar nedskräpning, skriver stiftelsen Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz och tolv storföretagschefer.

Rätta artikel

EU beslutade nyligen om förbud mot vissa engångsartiklar av plast och mål för minskning av andra, regler som snart blir verklighet. Men vi vill gå före.

För två år sedan bestämde vi tio företag som tillverkar, säljer och använder förpackningar och annan plast i nätverket Håll Havet Rent oss för att agera för att stoppa nedskräpningen av haven.

Som förpackningsmaterial är plast praktiskt och billigt, men i naturen är det en katastrof. Plasten är inte bara ful, den är farlig också. Att våra hav håller på att fyllas med plast är ett stort miljöhot som oroar många.

Fåglar, fiskar och andra djur riskerar att fastna eller trassla in sig i plast som flyter omkring i haven. Djuren riskerar också att svälta ihjäl när magarna fylls av skräp.

I vintras hittades till exempel en näbbval i Filippinerna, som hade fått i sig över 40 kilo plast innan den till slut dött av undernäring och vätskebrist. Men ett ännu större problem är att plasten inte försvinner, utan bara successivt bryts ner till mindre partiklar, till mikro- och nanoplast, och finns kvar i näringskedjan.

Sedan 50-talet har plasttillverkningen ökat i en rasande fart. Varje år tillverkas mer än 400 miljoner ton plast. Fram till år 2015 uppskattas att 6.300 miljoner ton plastavfall hade uppkommit globalt och att 79 procent av detta avfall fanns kvar, antingen i deponier eller som skräp ute i naturen.

Man hittar i dag plast i havet som kan dateras till 60-talet. Fortsätter vi som nu skulle det redan 2050 finnas mer plast än fisk i haven.

Det finns egentligen en enkel lösning – att alla låter bli att skräpa ner. Men dagens livsstil, där vi äter och dricker allt mer på språng, innebär enorma utmaningar. 

En stor del av skräpet i Sverige utgörs av förpackningar för snabbmat, godis och tobak. Den plast som hamnar i haven har ofta använts bara några minuter, men finns kvar i havet i många generationer. Det måste bli lättare för konsumenten att göra rätt.

Därför tog stiftelsen Håll Sverige Rent för två år sedan initiativ till att starta nätverket Håll Havet Rent. Nätverket syftar till att inspirera, samverka och utbyta information, men ska också leda till konkreta åtgärder för att minska nedskräpningen av plast i haven.

Ska vi lyckas krävs det att många hjälps åt. Politiker måste skapa tydliga och långsiktiga förutsättningar. Företagen måste ta sitt ansvar, till exempel genom att utveckla smartare förpackningar. Konsumenterna måste uppmuntras att göra skräpfria val i vardagen.

Ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling handlar just om att förebygga och avsevärt minska skräpet i havet till år 2025. Att stoppa nedskräpning är också en del av omställningen till en cirkulär ekonomi, där inget avfall uppkommer och inga material läcker ut som skräp i naturen.

Vi i nätverket Håll Havet Rent arbetar intensivt med att ersätta onödiga plastförpackningar, att sätta mål för återvinning och att underlätta för våra kunder att göra kloka val. Under året har vi tillsammans genomfört 67 åtgärder – vilket sammantaget innebär stora och viktiga kliv.

Till exempel började Lidl, som första aktör i dagligvaruhandeln, under förra året byta ut engångsprodukter av plast som muggar, glas, sugrör, tallrikar, bestick och bomullspinnar mot produkter av alternativa och återvinningsbara material. Även Duni har börjat fasa ut engångsprodukter av plast, för detaljhandeln från 2020.

Apoteket har utökat pantsystemet på plastpåsar. Systembolaget höjer priset på sina plastpåsar. Arla och Orkla har beslutat om konkreta mål för att öka andelen återvunnen eller förnybar plast. Billerud Korsnäs håller på att utveckla en pappersflaska som klarar att hålla kolsyrad dryck.

Borealis arbetar för att deras förpackningar ska designas för att kunna materialåtervinnas till 100 procent. Coca-Cola arbetar för att 100 procent av deras förpackningar ska samlas in. Och Swedish Match ser till att alla snusdosor är återvinningsbara och testar nu en pantlösning.

Men vi nöjer oss inte med det. Nu fortsätter vi arbeta för att minska mängden onödig plast, öka återvinningen och utforma produkter och tjänster så att de minimerar nedskräpning och maximerar återvinning.

Vi hoppas samtidigt att våra åtgärder ska inspirera andra. Med gemensamma krafter kan vi rädda haven från att fyllas med plast.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Johanna Ragnartz, vd för stiftelsen Håll Sverige Rent, Anna Rogmark, chefsjurist och hållbarhetschef på Apoteket, Patrik Hansson, vd för Arla Foods Sverige, Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på Billerud Korsnäs, Anders Fröberg, vd för Borealis, Sofie Eliasson Morsink, vd för Coca-Cola European Partners Sverige, Barbara Tönz, vd för Coca-Cola, Johan Sundelin, vd för Duni, Johan Augustsson, Sverigechef på Lidl, Henrik Julin, vd för Orkla Foods Sverige, Joakim Tilly, vd för Swedish Match North Europe, och Magdalena Gerger, vd på Systembolaget

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt