Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Plötsligt har rasbiologi blivit accepterat igen

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

På 1930-talet hävdade forskare att den rasbiologiska forskningen var samhällsnyttig. Gäller samma argument för det flitiga, men meningslösa röntgandet av ensamkommande flyktingungdomar?

  Rasbiologisk forskning utgör en obehaglig del av vetenskapshistorien. Särskilt pinsamt är det att den svenska staten under decennier aktivt stödde sådan forskning genom Statens institut för rasbiologi. Det var fråga om seriös vetenskap som engagerade forskarna – se till exempel filmen Sameblod. Numera har rasbiologi något av löjets skimmer over sig. Eller så är rasbiologi just vad den svenska staten på nytt engagerar sig i.

Vad är det som pågår i Sverige? Gode män i hela landet tar ledigt från sina arbeten för att ta sig till de fåtal platser där ensamkommande asylsökande ungdomar får sina tänder och knän röntgade – till kostnader som man som skattebetalare helst inte vill tänka på.

Röntgenbilderna ska användas för att klassificera ungdomarna – är de över eller under 18 år? Att bilderna inte kan användas för detta syfte tycks myndigheterna bortse från. Resultatet blir slumpmässighet – enligt uppgifter i medierna kan bedömningarna slå fel på så mycket som fyra år. Ett andrahandsutlåtande har visat sig kunnat ge en annan bedömning i 17 av 20 fall.

Vid 18 års ålder är de ensamkommande asylsökande ungdomarna vuxna, anser svenska myndigheter. Det är stor skillnad mot vad som gäller för 18-åringar som är födda i Sverige. De bor oftast kvar hos sina föräldrar och räknas inte som vuxna förrän i 20-årsåldern. (Gratis tandvård ska till exempel gälla till 23 års ålder för dessa ungdomar.)

18-åringar från Afghanistan skickas till områden i landet som myndigheterna bedömer som säkra. Men det svenska utrikesdepartementet avråder sedan 2006 alla svenskar från att över huvud taget bege sig till Afghanistan. Vilka svenska föräldrar uppmuntrar sina tonåringar att vandra i de afghanska bergen eller studera vid universitetet i Kabul?

På 1930-talet hävdade forskare att den rasbiologiska forskningen var samhällsnyttig. Gäller samma argument för det flitiga, men meningslösa röntgandet? Det borde finnas bättre användningsområden för både läkare och apparater – och, inte minst, för skattepengar.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.